Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Driftstörningar
Just nu har vi driftstörningar på sök-portalerna på grund av hög belastning. Vi arbetar på att lösa problemet, ni kan tillfälligt mötas av ett felmeddelande.
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Besvär av trafikbuller: Trender från 1999 till 2007
Ansvarig organisation
2009 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Miljöhälsoindikatorer är hjälpmedel som förmedlar information om miljöutvecklingen och ger hjälp vid uppföljning och utvärdering. En av Socialstyrelsens indikatorer för buller under miljömålet God bebyggd miljö är ”besvär av trafikbuller”. Den baseras på enkätsvar från nationella miljöhälsoenkäter och beräknas som den andel av befolkningen som besväras av väg-, spår- och/eller flygbuller minst en gång per vecka.

Utgångspunkten för denna studie är frågan om trafikslagen skiljer sig åt i vilka situationer de är störande och i vilka situationer bullerstörningarna ökat mellan 1999 och 2007. 

Studien baseras på Socialstyrelsens nationella miljöhälsoenkäter som genomfördes år 1999 och 2007. ”Besvär av trafikbuller” skattades i båda enkäterna på en tregradig skala, som indikerade hur ofta den svarande kände sig störd av buller från olika ljudkällor. Andelen besvärade av buller beräknades separat för de tre trafikslagen, med uppdelning på kommuntyp, bostadstyp, och byggnadsår. För vägtrafik gjordes också analyser uppdelade på boende med och utan sovrumsfönster mot större gata eller trafikled. För samtliga trafikslag gjordes också jämförande analyser mellan de tre storstadslänen. 

Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 visade att bullerstörning av vägtrafik sammantaget har ökat mellan år 1999 och år 2007, medan bullerstörning av spårtrafik och flygtrafik under samma period var relativt oförändrad. De fördjupade analyser som redovisas i denna studie visar att: 

  • Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade signifikant i förortskommuner och större städer, det tycks också ha funnits en ökning i storstäder och övriga kommuner. Ökningen tycks störst i förortskommuner.
  • Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade både bland boende i flerfamiljshus och i småhus. Ökningen tycks störst bland boende i småhus. 
  • Andelen bullerstörda av vägtrafik tycks öka bland boende i såväl nyare som äldre hus. Ökningen var störst bland boende i de äldsta husen, byggda före 1941.
  • Andelen bullerstörda av vägtrafik ökade i två av tre storstadslän, Västra Götaland och Skåne. I Stockholm län är ökningen liten och inte statistiskt säkerställd.
  • Andelen bullerstörda av vägtrafik var avsevärt lägre bland boende som hade tillgång till bullerskyddat sovrum jämfört med de som hade sovrum mot större trafikled. För båda grupperna ökade dock andelen bullerstörda av vägtrafik mellan år 1999 och 2007.
  • För spårbuller finns likheter i utvecklingen med vägtrafikbuller, det vill säga det finns en tendens att en ökning skett i småhus och bland boende i äldre hus (byggda före 1941) och en statistisk säker ökning för förortskommuner. Oförändrad och minskad störning i övriga segment uppväger detta och sammantaget har bullerstörningarna från spårtrafik minskat något mellan år 1999 och 2007. 
  • För flygbuller ser utvecklingen annorlunda ut än för väg- och spårtrafik.
  • Trenden är oförändrad eller minskande för samtliga segment. Undantaget är en tendens till ökning av bullerstörning i Stockholms län, medan bullerstörning av flyg minskar eller är oförändrad för de övriga två storstadslänen.

Sammantaget har bullerstörningarna från flygtrafik minskat något mellan år 1999 och 2007. Sammantaget stödjer resultaten i denna rapport den tidigare rekommendationen att redovisa besvär av trafikbuller separat för väg-, spår- och flygbuller. De motiv som tidigare anförts var att detta skulle underlätta jämförelser med nationell och internationell forskning som vanligen redovisar besvär separat för de olika trafikslagen, samt att bullerstörning på nationell basis ökat för väg- men inte för spår- och flygbuller. De analyser som redovisas i denna rapport visar att trenden för störning av väg- och spårbuller skiljer sig åt från flygbuller vad avser utveckling i olika kommuntyper och bostadstyper. Detta ger ytterligare stöd för separata bullerindikatorer för de tre trafikslagen.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2009.
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Miljömålsprojekt; Sveriges miljömål, God bebyggd miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1440OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1440DiVA, id: diva2:732022
Tillgänglig från: 2014-07-03 Skapad: 2014-07-03 Senast uppdaterad: 2023-02-16Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2508 kB)65 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2508 kBChecksumma SHA-512
9e449292d5b86a162f0bca7ae891c61611c83160ce9ed4cdffd0da073c5b4e9348baa279f444d7e6d1c053263cb30c07b891c072c408d426f1cd33941afcc902
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 65 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 142 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf