Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Uppsala län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Södermanlands län. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Ansvarig organisation
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I Norra Östersjöns vattendistrikt undersöktes år 2010 kiselalger på 47 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Uppsala (1 st.), Stockholm (15 st.), Södermanland (11 st.) och Västmanland (20 st.).

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

Två av lokalerna, U18 Gärsjöbäcken och U13 Svartån ("Hörendesjöbäcken") som ingick i undersökningen bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Gärsjöbäcken klassades dock som mycket sur och U13 Svartån låg mycket nära gränsen mot god status.

13 lokaler tillhörde klass 2, god status. Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status kan framförallt lokalerna AB80 Tyresån och D10 Lännaån sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status.

Mer än hälften av lokalerna (28 st.) hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg AB82 Tumbaån mycket nära gränsen mot god status, medan framförallt AB71 Muskån nedströms Vädersjön och AB75 Husbyån befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.

Otillfredsställande status, klass 4, konstaterades på tre lokaler i undersökningen, nämligen D2 Svärtaån, D3 Storån och AB68 Åbyån.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

De flesta av lokalerna i undersökningen (39 st.) hade ett ACID-index som motsvarar, alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3). För D11 Vedaån visade surhetsindexet måttligt sura förhållanden, men på grund av artsammansättningen gjordes en expertbedömning till nära neutrala förhållanden.

Sex lokaler i undersökningen – U12 Svartån vid Väster Vrenninge, U10 Rabobäcken, D10 Lännaån, U15 Bjurforsån i Bjurfors, D1 Kilaån och U2 Fagerån – hade ACIDindex motsvarande måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum ligger under 6,4. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan den sistnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden. I U16 Bjurforsån vid St. Matsbo hamnade ACID-värdet i sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6. I U1 Gärsjöbäcken motsvarade indexvärdet mycket sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga under 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2011. , s. 188
Serie
Länsstyrelsen rapport ; 2011:12
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Regionalt finansierad miljöövervakning; Sveriges miljömål, Ingen övergödning; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv; Sveriges miljömål, Giftfri miljö; Miljöövervakningens programområden, Sötvatten
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1076ISBN: 978-91-7281-423-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1076DiVA, id: diva2:719379
Tillgänglig från: 2014-05-23 Skapad: 2014-05-23 Senast uppdaterad: 2014-09-29Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(3219 kB)124 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 3219 kBChecksumma SHA-512
e66a032cd314c9672963c0a70e5fe1973534371b92fabcdac39fa471728829e4970e683a4bd86582485113f57e436bb8ed7ee7e14156d36344e4c9ce4f8b16bc
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Länsstyrelsen StockholmLänsstyrelsen Uppsala länLänsstyrelsen Södermanlands länLänsstyrelsen Västmanlands län
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 124 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 141 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf