Metaller i miljön - riskfaktorer under graviditet och amningVisa övriga samt affilieringar
Ansvarig organisation
1999 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]
Sammanfattning
Vid studier av metallkoncentrationer i blod hos gravida är det viktigt att beakta den
fysiologiska utspädning av blodkropparna som sker och är som mest uttalad i början av tredje
trimestern.
Belastningen av kadmium förefaller öka efter genomgången graviditet, vilket till stor del kan
förklaras av en ökad absorption av kadmium i tarmen på grund av samtidigt ökad
järnabsorption. Hos kvinnor som sammantaget fött flera barn var ökning av urinkadmium
med stigande ålder mer uttalad än för de kvinnor som fött inget eller ett barn.
Metylkvicksilver utgjorde 75% av den gravida kvinnans totalkvicksilver i blod och var
dessutom nästan dubbelt så hög i navelsträngsblod som i moderns före förlossning. Halten av
metylkvicksilver i navelsträngsblod var relaterat till moderns fiskintag medan halten av
oorgansikt kvicksilver hos barnet var relaterat till antalet amalgamfyllningar hos modern.
Halten oorganiskt kvicksilver i blod sjönk under och efter amningsperioden vilket kan
förklaras av en utsöndring till modersmjölken.
Koncentrationen av bly i navelsträngsblod var lika hög som hos modern fyra veckor före
förlossning. Blodblyhalten hos modern efter genomgången graviditet föreföll öka vilket
kanske kan förklaras av en högre benomsättning under amningsperioden än under
graviditeten, och därmed en frisättning av bly från benvävnad. Detta kommer senare att
utvärderas i förhållande till markörer för benomsättning.
Abstract [en]
Abstract
When investigating metal concentrations during pregnancy, it is important to consider the
physiological hemodilution of the maternal blood that occurs, and which is most prominent in
the beginning of the third trimester.
The cadmium load seemed to increase after a terminated pregnancy. This can, to a large
extent, be explained by an increased absorption of cadmium in the intestine due to a
concomitant increased absorption of iron. In women with two or more children the increase in
urinary cadmium with increasing age was more pronounced than in women with none or one
previous child.
Methyl mercury constituted about 75% of the total amount of mercury in the maternal blood.
Moreover, it was almost twice as high in the cord blood compared to the maternal blood in
late gestation. The concentration of methyl mercury in cord blood was related to the maternal
intake of fresh water fish, while the level of inorganic mercury was related to the maternal
number of amalgam fillings. The level of inorganic mercury decreased during and after
lactation which can be explained by an elimination to the milk.
The levels of lead in cord blood was similar to that of the mother four weeks before delivery.
The concentration of maternal blood lead seemed to increase after the terminated pregnancy.
This may partly be explained by a higher bone turn over during lactation than during
pregnancy, and thereby an increased release of lead from bone tissue. This will be further
evaluated in relation to markers of bone metabolism.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
1999. , s. 32
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Miljöövervakningens programområden, Hälsorelaterad miljöövervakning; Hälsorelaterad miljöövervakning, Biologiska mätdata - metaller; Sveriges miljömål, Giftfri miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-698OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-698DiVA, id: diva2:709256
2014-04-012014-04-012014-06-13Bibliografiskt granskad