I detta specialprojekt inom Natura 2000-uppföljningen lägger jag upp riktlinjerna för en effektiv framtida uppföljning för en av Naturvårdsverket prioriterad naturtyp - rikkärr. Rikkärren är prioriterade då de är våtmarker som innehåller en oproportionerligt stor del av den till myrar knutna biologiska mångfalden, samtidigt som de är en viktig komponent i de levande odlings- och skogslandskapen. Särskilt sydsvenska rikkärr är beroende av skötsel och restaurering, varför uppföljningens uppgift är att peka på var och när insatser behövs och kunna visa om vi är på rätt väg. Rikkärren innefattar inom Natura 2000 främst habitatet 7230, men detta program berör också habitaten 7220 (källor med tuffbildning), 7210 (kalkkärr med gotlandsag) och till viss del 7160 (mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ), för vilka övervakningsprogrammet bör kunna tillämpas. Uppföljningsmetoden är i stora drag gemensam med den för öppna betesmarker. I det här programförslaget fokuserar jag främst på mer eller mindre öppna rikkärr, medan trädbevuxna rikkärr (i den mån de alls innehåller rikkärrsindikatorer) snarare hör hemma bland skogbevuxna myrar (habitat 91D0) eller sumpskogarna (9080) och bör därför följas upp inom uppföljningssystemet för skogliga biotoper. Jag gör ingen separat behandling av de tolv olika vegetationstyper som Nordiska ministerrådet beskrivit inom de öppna rikkärren, då dessa är att se främst som delar av de olika gradienter jag går igenom inledningsvis. Övervakningsprogrammet har utformats under dialog med Johan Abenius, Naturvårdsverket och Anders Haglund, Ekologigruppen. AB, med inspiration från en rikkärrskurs i Jämtland12-13/8, och utifrån kommentarer och förslag lämnade vid ett rikkärrsseminarium på Naturvårdsverket 26/11 2003. Programmet är delvis baserat på fältdata (Appendix 4). Anledningen till att jag fått detta uppdrag är att jag, tillsammans med Håkan Rydin och Kalle Mälson vid Avd f växtekologi, sedan 2002 driver ett projekt med syfte att undersöka effekterna av att restaurera dikade och igenvuxna rikkärr. Inom detta projekt studerar vi även ekologiska frågeställningar som berör rikkärrsväxternas spridning och fördelning. Projektet är en del inom forskningsprogrammet Naturvårdskedjan som koordineras av Centrum för biologisk mångfald, med finansiering från Naturvårdsverket. Namngivningen av mossor följer Söderström & Hedenäs (1998).