Denna årsrapport omfattar vintern 2002/2003 och sommaren 2003. Det är nu den 28: evintersäsongen och den 29: e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade1975. Antalet gjorda fria punktrutter minskade något både sommar och vinter. Å andra sidaninventerades 401 standardrutter, vilket är den högsta siffran hittills. Totalt har nu 624 av de totalt724 standardrutterna inventerats minst en gång.I slutet av 2003 kom de första resultaten inom arbetet att skapa en gemensam rapport förpopulationsutvecklingen hos Europas fåglar. Arbetet leds av en europeisk koordinator, Petr Vorisekfrån Tjeckien, med ekonomiskt och vetenskapligt stöd främst från de engelska fågelorganisationernaRSPB och BTO. I Storbritannien har ett samlat index för jordbruks- respektiveskogsfåglar vunnit stort gehör och används sedan några år som en av 15 viktiga indikatorer påtillståndet i landet. Exempel på de andra indikatorerna är BNP, arbetslösheten, utbildningsnivån ochmänniskornas hälsotillstånd, så fåglarna har hamnat i stort och viktigt sällskap.Nedan (figur till vänster) visas i diagramform utvecklingen hos europeiska skogs- respektivejordbruksfåglar. Data kommer från 18 europeiska länder (inklusive Sverige), främst i Västeuropa,men antalet kommer att växa. Varje fågelgrupp bygger på 24 vanliga fågelarter, karakteristiska förskogs- respektive jordbruksbygd. Som synes klarar sig de vanligare skogsfåglarna relativt bra,medan jordbruksfåglarna klarar sig dåligt. Även om den största minskningen bland jordbruksfåglarnavar i början på 1980-talet, så verkar minskningen där fortsätta. Arbetet med dengemensamma europeiska fågelövervakningen fortsätter och Sverige kommer att bidraga med nyadata. I samband med det europeiska arbetet beräknades motsvarande indikatorer för Sverige (figurtill höger). Denna bygger på 22 skogs- och 16 jordbruksarter. Som synes är bilden likartad, även omde svenska jordbruksfåglarna verkar göra ännu sämre än de europeiska fåglarna i gemen.