Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 ochsommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället ide långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygttrettio åren.Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligenMartin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter därdata från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationelltlandskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarternämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (sehemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket ochtillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivittrender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svenskfågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskatän ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna harkurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är ocksåtydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn ochindikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där defungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data förflodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjlighetenatt stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från SvenskFågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,2008).Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt tillåtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarnahoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder förde arter och artgrupper som det går dåligt för.