Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön - Andra och avslutande året av screeningundersökningen: SlutrapportVisa övriga samt affilieringar
Ansvarig organisation
2003 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]
Högfluorerade organiska ämnen har på senare tid uppmärksammats internationellt som potentiellt miljöstörande ämnen. Deras kemiska och biologiska persistens medför att de är mycket långlivade i miljön. Perfluoralkylsulfonsyror och perfluoralkylkarboxylsyror innefattar ett flertal isomera föreningar med mellan 4 och 12 kol i strukturen. De förekommer dels som rena ämnen i produkter, men även som delstrukturer i derivat och polymera produkter. Några ämnen, perfluorooktansyra (PFOA) och perfluoroktansulfonsyra (PFOS) har också visats innebära toxikologiska risker genom deras leverskadande och reproduktionsstörande egenskaper. Ämnena bioackumulerar och biomagnifierar och återfinns i kraftigt förhöjda koncentrationer hos toppkonsumenter som t.ex. säl och rovfågel, samt i blod från människa. Sammantaget med deras produktionsvolymer och spridda användningsområden har detta gett anledning att undersöka spridningen av dessa ämnen i den svenska urbana miljön. På grund av det mångsidiga användningsområdet av perfluoralkylsyror som derivat och i polymer form är användningen svår att kartlägga. Några användningsområden som identifierats i Sverige är ytbehandling, industriell textil- och läderbehandling, skumsläckningsmedel samt konsumentprodukter för textil och lädervård. Användningen av PFOS-baserade produkter har troligen minskat kraftigt sedan 2002 efter att den största tillverkaren 3M frivilligt dragit ned produktionen. ITM påbörjade 2001 ett undersökningsprogram på uppdrag av Naturvårdsverket för att kartlägga användning och spridning av PFOS och PFOA i Sverige. Det har visat sig att PFOS finns spritt i måttliga koncentrationer i den urbana miljön, men även återfinns i låga halter i biota i prover från opåverkade miljöer. PFOA däremot kunde ej påvisas i mätbara halter i något biologiskt prov. Som en följd av dessa resultat beslutade Naturvårdsverket om en fortsatt studie av tidsutvecklingen av dessa typer av ämnen i den svenska miljön. Denna rapport beskriver resultaten av den andra delen av screeningprojektet och innefattar data på biologisk spridning för PFOS i gädda, abborre och sillgrissleägg och en tidstrend för PFOS i sillgrissleägg. Undersökningen ger ett underlag för vidare monitorering av halter av PFOS och liknande substanser i Sverige.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM); Naturhistoriska riksmuseet, miljögiftsgruppen , 2003.
Nyckelord [en]
biota, oceans, environment, inlandWaters
Nyckelord [sv]
Stora Karlsö, Fladen, Jäverön, Mälaren, Bolmen, strömming, bioackumulation, abborre, Gädda, sillgrissla, perfluoralkylsyror, PFOA, PFOS
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Miljöövervakningens programområden, Miljögiftsamordning; Sveriges miljömål, Giftfri miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-83Lokalt ID: 11a99ce2-f501-4843-bc89-6f2481b96428OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-83DiVA, id: diva2:657648
2013-10-212013-10-212013-11-08