Mänsklig aktivitet har under mycket lång tid påverkat Sveriges våtmarker. Den omfattande markavvattningen under 1900-talet, främst genom dikningar, som initialt gjordes för att öka jordbruksmarksarealen och senare för att öka skogsmarken, har haft stora följder på många ekosystem. 

Kunskapen om våtmarkernas viktiga funktioner är idag större. Under tusentals år har det bundits oerhört stora mängder kol i torvmarkerna, om kolet frigörs ökar mängden koldioxid i atmosfären och växthuseffekten ökar. Våtmarkerna är även viktiga för vattenrening, vattenflödesreglering och biologisk mångfald. 

Trots våtmarkernas stora betydelse fanns det tidigare ingen heltäckande karta över vegetationstyper inom Sveriges öppna våtmarker. Inom ramen för den nationella miljöövervakningen har Brockmann Geomatics under perioden 2018–2022 genomfört en satellitbaserad kartering av vegetationstyper inom öppen våtmark anpassad till Nationella MarktäckeData (NMD 2018). Som ett första steg togs nomenklatur och definitioner fram för 16 vegetationstyper som är vedertagna och väl anpassade för fält, flygbildstolkning och satellit. 

Topografiska kartor har relativt väldefinierade och lättolkade objekt (t.ex. sjöar, bebyggelse, jordbruksmark och skogsmark) med mycket god tematisk och geometrisk noggrannhet. Detta är dock inte fallet för vegetation inom ’öppen våtmark’ som ofta är mycket heterogen och mer svårtolkad. Dessutom kan övergångar mellan vegetationstyper vara gradvisa över relativt långa sträckor och därmed kan exakta gränser vara svåra att fastställa. 

Den satellitbaserade våtmarkskarteringen har 10 meters upplösning. Trots denna relativt höga upplösning ser man ofta i fält och flygbild att flera olika vegetationstyper förkommer inom en 10 m-ruta. 

Det krävs mycket god objekt-och tolkningskunskap samt satellitbilder med optimala väderförhållanden för att kartera vegetationstyper inom ’öppen våtmark’. Våtmarkskarteringen är en expertbaserad process som bygger på en stratifierad ’Maximum Likelihood’-klassning. 

Resultat och exempel från den framtagna våtmarkskarteringen (10 m upplösning) redovisas per vegetationstyp. Dessutom har ett stort antal överblickbara nationella förekomstkartor (2,5 km upplösning) tagits fram (en per vegetationstyp samt domi­nerande vegetationstyp). 

Den satellitbaserade våtmarkskarteringen har utvärderats med hjälp av flygbildstolkning i IR-ortofoto. En mycket erfaren flygbildstolkare (NaturGIS) har bedömt och registrerat fördelningen av vegetationstyper inom respektive utvärderingsyta (utan tillgång till den satellitbaserade våtmarkskarteringen). En förväxlingsmatris har tagits fram som redovisar överensstämmelsen mellan den satellitbaserade våtmarkskarteringen och flygbildstolkningen, där även olika statistiska mått beräknats. Den totala överensstämmelsen mellan den satellitbaserade våtmarkskarteringen och flygbildstolkning är 82,0 % (mycket bra överensstämmelse). 

Arbetet har resulterat i den första nationella karteringen av vegetationstyper inom öppen våtmark. Kartan baseras på aktuell satellitdata, täcker hela Sverige (all öppen våtmark nedan fjällen) med 10 m upplösning, innehåller 16 vegetationstyper, är anpassad till Nationella MarktäckeData (NMD 2018) och finns publikt tillgänglig.