Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur omfattade för år 2022 drygt 3,7 mdkr. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits. Både Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas disposition redovisas. Totalt beräknas anslagen ge upphov till cirka 2 500 helårsarbetskrafter.

Skydd av värdefull natur

Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur används till att skydda värdefull natur så att den bevaras och görs tillgänglig för upplevelser i natur- och kulturlandskap – nu och i framtiden. Den största andelen av anslaget går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas (cirka 90 %). Under 2022 disponerade Naturvårdsverketcirka 1 671 mnkr av anslaget för Skydd av värdefull natur. Under 2022 togs det 144 statliga beslut om bildande, utökning eller förstärkningav naturreservat. Under perioden 2020–2022 var antalet statliga beslut om nybildandeav naturreservat 282. Detta var en minskning jämfört med perioden 2019–2021 då antalet statliga beslut om nybildning var 366.Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår; för Bästeträskområdet på Gotland och Nämdöskärgården i Stockholms län.

Åtgärder för värdefull natur

Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har under året omfattat 2 065 mnkr, vilket är en ökning jämfört med 2021. Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 123 mnkr. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet.

Under 2022 har särskilda satsningar gjorts på det statliga ledsystemet och skötsel av naturreservat. Sammanlagt pågick fyra LIFE-projekt där Naturvårdsverket var medfinansiär, varav ett av dem avslutades under året.

Två projekt beviljades projektfinansiering från EU2022 och kommer att medfinansieras av Naturvårdsverket; LIFE2Taiga och TRIWALIFE.

Hotade och invasiva arter

Under 2022 användes närmare 73 mnkr för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Vid årets början var antalet åtgärdsprogram132, men ett program (spindelörtsskinnbagge) avslutades under året. Några ÅGP-arter som visade positiva trender under året och som beskrivs närmare i denna rapport är fjällräv, vitryggig hackspett, fjällgås och bredbandad ekbarkbock.

Medelstilldelningen till arbetet med invasiva främmande arter (IAS) har 2021 och 2022 varit högre jämfört med 2020 och tidigare år. Under 2022 använde länsstyrelserna närmare 40 mnkr för arbete med bekämpningsåtgärder, inventeringar och informationsinsatser. Det operativa arbetet på länsstyrelserna har kommit igång ordentligt och man redovisade över 700 bekämpningsåtgärder mot invasiva främmande växtarter för år 2022. Utöver detta har informationssatsningar genomförts nationellt och Svenska Jägareförbundet har ansvarat för utrotningsåtgärder mot invasiva främmande ryggradsdjur. Engagemang och intresse från allmänheten är fortsatt hög. Naturvårdsverket finansierar driften av Artportalen och har under 2021 även gett fortsatta uppdrag till SLU Artdatabanken om kunskapsunderlag och utredningar.

Naturnära jobb

Under 2022 har Naturvårdsverket genomfört det sista året i satsningen på naturnära jobb. Satsningen har riktat sig till den som är ny i Sverige, den som varit arbetssökande länge och till unga. Uppdraget har samordnats av Skogsstyrelsen och genomförts tillsammans med länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Sveriges geologiskaundersökning (SGU). Av de medel Naturvårdsverket disponerade lämnades den största andelen som bidrag till Skogsstyrelsen som redovisar att totalt 833 personerdel tagit i satsningen under hela programperioden 2020–2022, och sammanlagt utförde Skogsstyrelsens arbetslag över 3 800 åtgärder under alla år.

LONA och särskild satsning på våtmarker

Inom den ordinarie lokala naturvårdssatsningen (LONA) har 75 mnkr använts under 2022. Projekten handlar om både friluftslivsinsatser och naturvårdsinsatser. För 2022 beviljades 275 projekt, som består av 823 åtgärder, inom ordinarie LONA. År 2021 återkom våtmarkssatsningen, denna gång med ett större fokus på våtmarker förminskad klimatpåverkan. Cirka 78 mnkr har använts till kommunernas insatser inom LONA våtmarker under 2022. Länsstyrelserna och andra aktörer har arbetatmed insatser för våtmarker i skyddade områden, där cirka 94 mnkr har förbrukatsunder 2022.

Satsningen på vilda pollinatörer

Den treåriga satsningen på vilda pollinatörer har slutförts under 2022. Förutom arbetet med regeringsuppdraget om vilda pollinatörer har Naturvårdsverket fördelat medel för detta ändamål via LONA och ÅGP. Länsstyrelserna har även disponerat medel för eget arbete med vilda pollinatörer. Satsningen har varit framgångsrik och ett viktigt bidrag för att förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer.

Tillgänglighet till naturen och leder

Intresset för friluftsliv är fortsatt stort och mycket händer inom området. 2022 års statistik visar en 30-procentig ökning av vistelse i skog och mark under 2021. Det är troligen en effekt av coronapandemin, men studier visar också på att människoruppger att de tänker fortsätta vara ute i naturen. Naturvårdsverket har i samverkanmed andra aktörer, fortsatt arbeta för tillgång till natur med en god kvalitet för människors friluftsliv. Under 2022 har en strategi tagits fram för Naturvårdsverkets arbete med friluftsliv och en strategi har förnyats kring kommunikation om allemansrätten.

Naturvårdsverket har under 2022 fördelat nära 6 mnkr till 18 informationsprojekt av organisationer som syftar till att öka kunskapen om allemansrätten. Naturvårdsverkets arbete med fjällsäkerhet innebär bland annat att främja och ansvara för nationell samordning av fjällsäkerhetsarbetet.

Naturvårdsverket driversedan år 2016 tjänsten www.lavinprognoser.se där allmänheten kan hitta information och prognoser om var och när det råder lavinfara i svenska fjällen. Förvaltningen av det statliga ledsystemet i fjällen finansieras av anslaget 1:3 med årliga bidrag. Lättillgängliga och hållbara vandringsleder i hela landet utgör en viktig förutsättning för friluftslivet, bidrar till stärkt folkhälsa och är en viktig resurs för turismenoch dess aktörer. I enlighet med den särskilda satsningen på vandringsleder och fjälleder har Naturvårdsverket år 2022 även haft möjlighet att fördela bidrag tillvandringsleder där staten inte är huvudman.

Fastighetsförvaltning och investeringar i byggnader och anläggningar

Naturvårdsverket har förbrukat 113 mnkr för fastighetsförvaltning. Fastighetsbeståndet ligger i huvudsak i skyddade områden med höga naturvärden såsom nationalparker och naturreservat. Inom beståndet finns bland annat naturum, entréer, parkeringar, broar och ligghallar för betande djur. Sju av objekten utgörs av statliga byggnadsminnen. Naturvårdsverket har även beviljat 58 mnkr till 34 investeringsåtgärder varav 15 investeringsåtgärder färdigställdes under 2022.

Rovdjur och vilt

Under 2022 har Naturvårdsverket fördelat bidrag till länsstyrelserna med syfte att nå de övergripande och långsiktiga målen inom rovdjurs- och viltförvaltningen. Bland annat har medel utbetalats till åtgärder för genetiskt viktiga vargindivider och revir. Två rovdjurscentra har fått bidrag för spridning av information, fortbildning och råd kring våra stora rovdjur. Riktade inventeringar av björn genomfördes i Dalarnas och Gävleborgs län. Allmänheten bidrar med viktig information om rovdjur genom ökad användning av Skandobs som är en digital plattform för inrapportering av rovdjursobservationer. Under vinterhalvåret rapporteras cirka 400–1 000 observationerav cirka 2 000–4 500 användare varje vecka. Ett tjugotal kunskapsunderlagom vilt har tagits fram under 2020–2022 till stöd för viltförvaltningen och de långsiktigamålen.