Under 2020 genomfördes en inventering av almförekomst på Gotland. Detta mot bakgrund av den hotbild som Gotlands almar står inför med almsjukan. För att kunna göra adekvata prognoser över Gotlands almpopulation krävs ett tillförlitligt dataunderlag av dagens populationsstorlek. Denna studie ska kunna leverera data för detta ändamål. Inventeringen är ett uppdrag från Länsstyrelsen i Gotlands län till SLU.

Det finns tre olika arter av alm. Skogsalm, som är vanligast i Sverige, samt vresalm och lundalm. Den sistnämnda är vanligast på Gotland. Vi skiljer inte på arter eller underarter i denna inventering utan alla går under samma beteckning som alm.  Almsjukan (Ophiostroma ulmi) är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren eller via almarnas rötter. Almsjukan uppmärksammades först i Nederländerna på 1910-talet. Svampen har sedan spridit sig till övriga Europa samt Nordamerika och även muterat till nya varianter (O. Novo-ulmi). Almsjukan medför vissnesjuka till träden genom att den blockerad ledningsvävnad och vattenupptag. Första symptomen på angrepp av almsjuka kännetecknas av vissnade missfärgade gula, senare bruna, blad samt tynade skott. Ledningsvävnaden i splintveden på skadade kvistar, grenar och stammar missfärgas av svampens mycel och ger upphov till en svart ring i veden (Hartmann et al. 2010)