Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Driftinformation
Ett driftavbrott i samband med versionsuppdatering är planerat till 10/12-2024, kl 12.00-13.00. Under den tidsperioden kommer DiVA inte att vara tillgängligt
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark: Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Visa övriga samt affilieringar
2008 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM2 (PLC5) och för uppföljning av miljömålet ”Ingen övergödning”. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAMmodellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve har ingått rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage och bruttobelastning av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från knappt 21 kg N/ha till drygt 18 kg N/ha, mellan åren 1995 och 2005. Orsaken till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning och dels förändringar i odlingen såsom övergång från stubbträda till grönträda, användning av fånggrödor, ökad vårplöjning, förändrade gödslingstidpunkter och förbättrad kväveeffektivitet. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 5 och 47 kg N/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 11 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från 0,54 till 0,52 kg P/ha, mellan åren 1995 och 2005. Viktiga orsaker till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning (inberäknat i detta en övergång från ettåriga stubbträdor till fleråriga grönträdor) och dels att mängden applicerad gödsel minskade från 1995 till 2005. Ytterligare orsaker till minskningen var odling av fånggrödor och anläggning av skyddszoner mot vattendrag och sjöar. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,1 (Öland och Gotland) och 1,3 (Västsvenska dalbygden) kg P/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,17 mg P/l och varierade mellan 0,06 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna. 

2 Helsingforskommissionen 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , s. 152
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5823
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-10062ISBN: 978-91-620-5823-4 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-10062DiVA, id: diva2:1639643
Tillgänglig från: 2022-02-22 Skapad: 2022-02-22 Senast uppdaterad: 2022-02-22Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1495 kB)220 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1495 kBChecksumma SHA-512
a53573d30b258a02e8af451783cf898e6085af752fd90a2a692ad39348b4fdf3396b3a1c5f9fe4e679f115675994077ab8a9c8c68f76f8cb399bc9b5f91e484f
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 220 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 282 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf