Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Åtgärdsprogram för bevarande av bladfotingar i efemära vatten: Lepidurus apus Spetssköldbladfoting Triops cancriformis HästskoräkaLimnadia lenticularis Linsräka
Ansvarig organisation
2007 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Åtgärdsprogrammet omfattar de tre kräftdjuren hästskoräka (Triops cancriformis), spetssköldbladfoting (Lepidurus apus) och linsräka (Limnadia lenticularis). Samtliga tillhör gruppen äkta bladfotingar (Euphyllopoda) och ärklassade som starkt hotade (EN) i den svenska rödlistan från 2005.De äkta bladfotingarna är en mycket ålderdomlig djurgrupp där vissaarter inte förändrats på mer än 220 miljoner år. En viktig orsak till denna artstabilitet är deras anpassning till miljöer som flertalet andra organismer inteklarar av. I temporära vattensamlingar, som uppstår i terrängsvackor eftervinterns nederbörd eller under regnrika somrar, sker utvecklingen från ägg tillkönsmogna individer på bara någon eller några veckor. Djuren hinner såledesreproducera sig innan vattnet avdunstar vilket inte är fallet med fiskar ochandra presumtiva predatorer. En annan viktig förutsättning är äggens härdighet mot såväl uttorkning som köld.Till skillnad mot andra kräftdjur är bladfotingarnas ben oledade. Dessas.k. phyllopodier används förutom som simorgan också till att andas ochsamla in föda med. Antalet benpar kan variera inom arten vilket orsakat endel taxonomiska problem. Orsaken till denna variation är fortfarande oklar. Hästskoräkan och spetssköldbladfotingen tillhör båda ordningen sköldbladfotingar (Notostraca) med ett 10-tal arter världen över. Till utseendetpåminner de en del om de välkända nordamerikanska dolksvansarna (Xiphosura). Arterna är mycket lika till utseendet men skiljs lätt på att spetssköldbladfotingen har en bladformad platta vid basen av de trådformade bakreutskotten.Linsräkan tillhör ordningen musselräkor (Conchostraca) och påminnertill det yttre om förvuxna vattenloppor (Cladocera). Kroppen omges av tvåskalhalvor som har koncentriska tillväxtringar. Antalet benpar varierar mellan 20 och 27. Linsräkan blir vanligen uppemot 15 mm men exemplar på 17mm har också påträffats. Djuret simmar med det andra antennparet som ärkraftigt utvecklat.De båda sköldbladfotingarna förekommer vid något olika tider underåret. Medan Lepidurus apus är en typisk vårform uppträder Triops cancriformis först under sommaren och hösten. Båda livnär sig på levande och dödabottendjur.Linsräkan uppträder mera begränsat i tiden och har bara påträffats underperioden juli-september. Födan består till största delen av plankton och partikulärt organiskt material som filtreras ur vattnet. Stundtals kan den ocksåsöka föda i bottenslammet. De tre bladfotingarnas nutida utbredning i landet är mycket dåligt känd.En bidragande orsak är djurens sporadiska uppträdande som gör dem mycketsvårinventerade. Ett annat skäl är att värdet av tillfälliga vattensamlingar inteuppmärksammats i tillräcklig omfattning. Den stora kunskapsbristen belysesväl av det fåtal fynd som gjorts under de senaste 55 åren: Spetssköldbladfoting 1, hästskoräka 3 och linsräka 1. Det är därför naturligt att åtgärdsprogrammet i första hand inriktas motatt öka kunskaperna om de tre bladfotingarnas ekologi och utbredning i landet. De föreslagna åtgärderna kan sammanfattas i följande punkter:

  •  Inventering av kända lokaler
  • Plan för restaurering av tidigare kända biotoper där miljön försämrats
  • Inventering av andra temporära vatten
  • Information till markägare
  • Informationsfolder
  • Skydd för de tre arternas nutida lokaler
  • Säkerställande av hävden kring dessa lokaler

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2007. , s. 36
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5647
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9856ISBN: 91-620-5647-6 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9856DiVA, id: diva2:1632888
Tillgänglig från: 2022-01-28 Skapad: 2022-01-28 Senast uppdaterad: 2022-01-28Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(874 kB)15 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 874 kBChecksumma SHA-512
ed688705f69f4f7a7ebf572f9519f85835050c9f7aafb101b2d09986a71ee8b7230eb0d392888c4da31ff381486d28bde7f8ecfaf278dc0568fec1c9bcdd00a9
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 15 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 46 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf