Fjällrufse (Tolypella canadensis) upptäcktes först nyligen som ny art för hela Europa. Kunskapen kring artens globala utbredning är bristfällig. Det har hittats i Kanada, Alaska, Grönland, Ryssland, samt norra Norge, Finland och Sverige. Arten verkar ha en cirkumpolär utbredning och är den enda kransalg som främst förekommer norr om polcirkeln. Mycket lite är känt om artens förekomst, utbredning och ekologi i Sverige. Den har hittats på sammanlagt sex lokaler i Norrbottens och Västerbottens län, varav tre aktuella (fynd mellan 1980 och 2006). Det är tänkbart, men långt ifrån säkert, att arten förekommer på långt fler lokaler. Kransalger är dåligt undersökta i norra Sverige. Fjällrufse verkar dessutom främst växa på större djup och förbises därför lätt. Artens livsmiljö är fjällsjöar och rinnande vatten. Den har enbart hittats på lokaler som har låg vattentemperatur även under sommaren. Fjällrufse är klassat som missgynnat (NT) i Sverige. Reglering av älvar medför mycket stora vattenståndsamplituder och leder därför generellt till att undervattensvegetationen försvinner nästan fullständigt. Detta antas därför vara en allvarlig hotfaktor för fjällrufse. Det finns indikationer att arten är kallstenotherm (fysiologiskt anpassad till kallt vatten) vilket innebär att även klimatförändring bör anses som allvarlig hotfaktor. Som andra kransalger är fjällrufse troligen också känsligt mot övergödning. Det är inte känt om arten är känslig mot försurning. Eftersom vattenkvaliten i dess svenska utbredningsområde dock är god och försurningsläget inte allvarligt, är förmodligen varken övergödning eller försurning några allvarliga hotfaktorer. De i programmet föreslagna åtgärderna syftar främst till att eftersöka arten på dess aktuella och tidigare lokaler, men även till systematiska inventeringar i Norrbottens och Västerbottens län. Information bör delas ut till fritidsfiskare och dykarklubbar för att dessa ska kunna lämna ytterligare upplysningar om aktuella lokaler. Ekologiska data bör samlas in från de lokaler där fjällrufse hittas. Dessa undersökningar kan ge information om hur pass vanligt fjällrufset är i sjöar och älvar i sitt nu kända kärnområde. Åtgärderna kan ge också svar på hur pass känslig arten är mot reglering av älvar, övergödning, försurning och klimatförändringar samt bibringa klarhet i var sydgränsen för dess utbredning går.Samordning bör ske med åtgärdsprogrammet för hotade nate-arter. För att garantera en korrekt artbestämning, bör inventerarna utbildas och informationsmaterial framställas innan fältinventeringarna påbörjas. Liksom för andra åtgärdsprogram för hotade kransalger, har en referensperson utsetts som under programperioden ska kontrollera insamlade belägg. Denna referensperson bör även ansvara för att preparera och leverera beläggen till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Uppdragsgivare för detta arbete, som gäller nationellt, blir det län som ansvarar för den nationella koordineringen av programmet. I fallet fjällrufse blir det således Norrbottens län. Den totala kostnaden under giltighetsperioden beräknas till maximalt ca 2650000 SEK, beroende på åtgärdernas slutliga omfattning. Denna kostnad omfattar inte den inledande del som är gemensam för alla programmen för hotade kransalger.