Naturvårdsverket gav 2006 miljöförvaltningen i Göteborg uppdrag att utveckla metoder som kan öka invandrares intresse för natur och miljö; framför allt för att få invandrare att i högre grad använda naturen för avkoppling och rekreation, men även för att skapa en djupare förståelse för det komplicerade sambandet mellan människa och natur såväl i ett lokalt som globalt perspektiv. I uppdraget har också ingått att samla kunskap från detta och andra liknande projekt i landet och att sprida den informationen till allmänheten, intresserade organisationer, föreningar och myndigheter. Detta har skett bland annat genom radio- och TV-program, artiklar i dags- och veckopress och ett antal föreläsningar runt om i Sverige för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting. Arbetet med projektet har lagts upp som flera delprojekt innehållande naturguidningar, en utbildning av modersmålslärare, utveckling av samarbete i landet, en utställning om naturen ur invandrares perspektiv och en kunskapssammanställning/nulägesbeskrivning av de olika liknande arbeten som pågår runt om i landet. I första hand har projektet ”Naturmöten med invandrare” dock fokuserats på guidade turer i naturen, som skogspromenader, skärgårdsturer, sportfiske samt även ett sommarläger för ungdomar. Sammanlagt tio utflykter har genomförts. Sammansättningen av grupperna har varierat i ålder, kön, utbildning och nationalitet; till exempel SFI-studerande (Svenska För Invandrare), kvinnor, familjer, ungdomar och skolbarn, universitetsutbildade och arbetslösa. Den röda tråden i utställningen var en jämförelse mellan hemlandet och Sverige med syftet att skapa förutsättningar för möten mellan människor från olika kulturer. Som ett pilotprojekt inleddes också ett samarbete med modersmålslärarna i Göteborg för att införa naturkunskap som en del av undervisningen på det egna språket. Arbetet har genomförts i samarbete med ett antal invandrarföreningar, kulturinstitutioner, friluftsföreningar, stadsdelsförvaltningar och myndigheter. De metoder som använts har haft flera syften; främst att försöka få människor att känna sig trygga i skog och mark samt också att öka deras kunskaper om naturens betydelse som en resurs både för den enskilde individen och för samhället i stort. Utgångspunkten har varit att aldrig påtvinga de olika deltagargrupperna en färdig mall för hur man bör uppleva naturen. Det har i stället handlat om en lärande process där allas erfarenheter och intressen har stått i fokus, att under fria former skapa möjligheter för människor att tillgodogöra sig de kunskaper de behöver för att själva bilda sig en uppfattning. Lika viktigt har varit att hitta metoder och öppna vägar för ett kontinuerligt samarbete mellan svenska föreningar och myndigheter och invandrarföreningarna. En bärande tanke har således varit att det är omöjligt att skapa ett långsiktigt intresse för dessa frågor om inte också invandrarna själva ges möjlighet till ett avgörande ansvar. För att kunna göra det krävs ett närmande till andra kulturer, ett öppet sinne för det främmande och en önskan att lära sig förstå andra människors utgångspunkter: att helt enkelt möta människor på deras egna villkor. Detta är möjligt bara genom att knyta kontakter och arbeta tillsammans med de invandrare som redan är engagerade och verkar ute i förorterna, på arbetsplatserna, i föreningslivet, i skolorna och de kulturinstitutioner som finns i närområdet. De invandrarföreningar som verkar runt om i landet ger en unik möjlighet till kontaktskapande genom att deras medlemmar kan nå de människor av olika nationaliteter som svenskar inte kan nå, på grund avspråket eller bristande kunskaper om de kulturella skillnader som först måste överbryggas. För att skapa ökad medvetenhet om natur- och miljöfrågor, både på personlig nivå (den egna hälsan och välbefinnandet) och på global nivå, måste alla känna delaktighet och alla känna sig som lika goda svenskar. Det är ett livsviktigt arbete som kräver ett fortsatt intensivt engagemang för att integrera de människor som av olika anledningar känner sig som främlingar i det svenska samhället på grund av sitt etniska ursprung.