Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Osäkerheter i riskbedömning och beslutsprocess
SGI.
University of Tennessee.
University of Tennessee.
Ansvarig organisation
2008 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Grundreglerna för en kvantitativ riskbedömning av förorenad mark i Sverige innebär att toxikologiskt baserade referensvärden för en given recipient först räknas om till motsvarande koncentration förorening i jord och eventuellt modifieras med hänsyn till bakgrundskoncentration, akuttoxicitet, säkerhetsfaktor m.m. Detta resulterar i ett riktvärde som sedan jämförs med den observerade föroreningshalten i den aktuella jorden. Det finns flera källor till osäkerhet i bedömningen om risken för påverkan på en recipient är signifikant eller inte. I denna studie har osäkerhetsproblematiken angripits utifrån tre utgångspunkter: 1. Osäkerheter i förhållandet mellan föroreningsgraden (källan) och uppställt riskkriterium (riktvärde) och dess effekter på efterföljande beslut.Denna typ av osäkerheter anses vara mest betydelsefulla i situationer där förorening förväntas vara heterogent fördelad utan tendens till att bilda sammanhängande och avgränsningsbara hotspots. 2. Osäkerheter i rumslig utbredning av förorening. Rumslig osäkerhet är mest signifikant vid avgränsning av hotspots och vid kvantifiering av förorenade volymer med halt över uppställt riskkriterium. 3. Osäkerheter i ekotoxikologisk exponeringsmodell med avseende på recipientens vandringsmönster i förhållande till rumslig fördelning av förorening. Studien belyser att valet av metod för att karakterisera föroreningssituationen i relation till uppställt riskkriterium styrs av den konceptuella uppfattningen av ämnets rumsliga fördelning och är beroende av strukturen i insamlad data (observationer). Kvantifiering av osäkerheten i förhållandet mellan föroreningsgraden och riskkriteriet har demonstrerats genom att använda hypotesprövning och konfidensintervall under olika antaganden om datastrukturen. Resultaten betonar vikten av att tillämpa statistiska metoder och illustrerar hur valet av felaktig utvärderingsmetodik påverkar kvaliteten i riskbedömningen och beslutsunderlaget. Osäkerheten i mängdskattningar av jord med halter som överskrider acceptabel risknivå visar sig vara beroende av vald interpolationsteknik i relativt låg grad för det fall som analyserats i den här studien. Dock förväntas osäkerheten öka signifikant, när ett mer restriktivt riskkriterium (dvs. lägre riktvärde) används. Utöver osäkerheter i mängdskattningen kan osäkerheterna i den exakta positionen av den förorenade volymen vara väsentliga. Demonstrationsexemplet visar att ett riskbaserat underlag till saneringsåtgärder kan variera beroende av antaganden i interpolationsprocessen. Osäkerheter i ekotoxikologisk exponeringsmodell, med avseende på recipientens vandringsmönster i förhållande till rumslig fördelning av förorening, demonstreras med studier på gaffelantilop (Antilocapra americana). Resultaten, som bygger på numeriska simuleringar, visar att bristande kunskap i hur recipienten förflyttar sig kan resultera i mycket stor osäkerhet vid bestämning av exponeringsdosen. Det presenterade konceptet är mest lämplig för ”mobila” individer som rör sig på stora områden. I rapporten presenteras statistiska begrepp och metoder. En del får mindre utrymme i texten och läsaren hänvisas i stället till lämplig statistisk litteratur. Det skall dock betonas att syftet med studien och rapporten är att lyfta fram frågeställningar kring osäkerheter vid riskbedömning och demonstrera möjliga konsekvenser av felaktigt tillvägagångssätt snarare än att presentera handfasta råd och rekommendationer. Slutsatserna från projektet kan förhoppningsvis bidra till fortsatt arbete med att etablera nya angreppssätt i vägledningar för säkrare riskbedömningar

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2008. , s. 71
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5804
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9636ISBN: 978-91-620-5804-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9636DiVA, id: diva2:1623194
Tillgänglig från: 2021-12-28 Skapad: 2021-12-28 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2804 kB)73 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2804 kBChecksumma SHA-512
9fa2c3d8911d6d0212b418ff13b8d4fe008bfcb11b98fc2bf74b0092bbd213fc9ecd512412136206550d7da56cfe659b0e39d6a8b1c9c49cdbd9e370a10e5a87
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 73 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 78 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf