xponering definieras som kontakten mellan ett kemiskt, fysikaliskt eller biologiskt agens och den yttre avgränsningen för en organism. Människors exponering för kemiska ämnen i miljön styrs inte bara av förekomsten av en förorening, utan även av beteende, fysiologiska egenskaper och olika yttre faktorer. De mätbara variabler som används i exponeringsmodeller för att beskriva detta benämns exponeringsfaktorer.Den mest omfattande sammanställningen av data för olika exponeringsfaktorer härrör från USA, men det finns även ett par europeiska sammanställningar. Beteenden, fysiologiska egenskaper och yttre miljöfaktorer skiljer dock mellan olika länder. Det finns därför skäl att sammanställa sådana data även för svenskt vidkommande. En sammanställning kan även bidra till en viss standardisering av riskbedömningar. I föreliggande rapport redovisas exponeringsfaktorer för olika områden och i stora stycken överensstämmer urvalet med de tidigare nämnda internationella sammanställningarna. Redovisningen och dess omfattning påverkas även i hög grad av tillgången på data. Det innebär exempelvis att variabilitet (naturlig variation) och osäkerhet inte kan anges för alla faktorer. Dessa databrister är särskilt påtagliga vad gäller konsumtion av dricksvatten och hemodlade vegetabilier samt tidsanvändning. Dataunderlaget är däremot gott för fysiologiska parametrar som kroppsvikt och hudyta liksom den allmänna konsumtionen av livsmedel. För dessa exponeringsfaktorer redovisas statistiska parametrar som medelvärde, standardavvikelse, skevhet och kurtosis. Dessutom anges osäkerhetsintervall för dessa parametrar. Percentiler utgör ett användbart alternativ för att presentera variabilitet (naturlig variation) och även sådana redovisas tillsammans med tillhörande osäkerhetsintervall. Ytterligare exponeringsfaktorer som behandlas i rapporten är åldersfördelning och flyttningsfrekvens, boende och byggnader, kontakt med mark och damm och markegenskaper. Förutom tabellerade värden återfinns även referenser till de primära datakällorna så att det är möjligt att själv gå vidare och fördjupa sig iunderlaget.I rapporten jämförs även insamlade data med remissversionen av den svenska beräkningsmodellen för riktvärden för mark. Jämförelsen med denna modell visar att valda värden för exponeringsfaktorerna ibland motsvarar en bästa skattning (medelvärde/median), ofta en konservativ skattning och ibland en mycket konservativ skattning. Det går inte att utifrån dessa jämförelser dra några säkra slutsatser om dess inverkan på den slutliga riskbedömningen och beslut avseende åtgärder. Det är rapportförfattarnas förhoppning att föreliggande sammanställning ska underlätta och påskynda en övergång till riskbedömningsmetoder där variabilitet och osäkerhet kan uppskattas och redovisas kvantitativt.