Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur: En syntesrapport

Ansvarig organisation

2012 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)

Abstract [sv]

• Vi har sammanställt tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur, såväl vilda som domesticerade djurgrupper. Litteraturen inom området är mycket begränsad, så vi har även försökt dra lärdomar från närliggande fält, såsom störningar från buller, byggarbete, trafik, jakt och friluftsliv samt effekter av habitatförändringar.
• Även om kunskapsunderlaget generellt är tunt visar sammanställningen att det inte kan uteslutas att landlevande däggdjur, främst stora rovdjur samt klövvilt och tamren, kan påverkas på olika sätt av vindkraftsutbyggnad.
• För de större viltarterna samt tamren torde påverkan från vindkraft främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken. Den främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan påverka älg, hjort, tamren samt stora rovdjur, och i praktiken leda till en habitatförlust.
• Vindkraftsutbyggnad förväntas åtminstone i skogslandskapet ske i mer avlägsna, höglänta, idag väglösa områden. Sådana områden kan utgöra refugier för bl.a. stora rovdjur, eller vara viktiga betesmarker för klövdjur. På det viset kan exempelvis nya vägar in i dessa områden komma att få effekter på populationsnivån för dessa arter.
• Däremot innebär de habitatförändringar, som tillfartsvägarna leder till, inte nödvändigtvis något problem för de större däggdjursarterna. Istället borde öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kunna gynna många viltarter. Öppna marker och bryn skapar nytt bete, vägarna kan underlätta för djuren att röra sig i landskapet eller för att undkomma insekter.
• Effekterna av kraftledningar på ren tenderar att vara olika beroende på vilken skala man studerar; på en regional skala kan man se ett undvikande av stora områden kring kraftledningar, medan man inte sett någon effekt på de renar som studerats nära kraftledningar.
• Ett fåtal tillgängliga studier på bl.a. klövvilt, ren och stora rovdjur under konstruktionsfasen antyder att dessa djur då tillfälligt kan undvika vindparker. Det finns dock inte tillräckliga data för några säkra slutsatser om detta.
• Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation, och även synintryck (inklusive reflexer, skuggor och belysning) kan upplevas störande eller stressande för såväl vilt som tamdjur. De få studier som finns pekar dock på avsaknad av sådana effekter, eller snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan.
• Djur kan även vänja sig vid de övriga störningar som vindkraften innebär. Exempelvis verkar både tamren och vildren kunna stanna kvar i områden trots mänsklig närvaro, åtminstone när inga alternativa områden finns att tillgå. Förmågan till tillvänjning varierar dock med art, kön, ålder, individ, tid på året, typ av störning, och hur frekventa och förutsägbara störningarna är, så sammantaget är tillvänjning inget som man kan förutsätta inträffar.
• Det kan finnas skillnader i hur störningseffekter gör sig gällande, beroende på landskap och pågående markanvändning. I redan störningsutsatta områden, såsom de flesta jordbrukslandskap, påverkaren vindkraftsetablering kanske inte de förekommande arterna i lika hög omfattning som den skulle göra i mer glesbefolkade skogs- eller fjällandskap.
• Effekterna kan också bero på vindparkens storlek. Vid utbyggnad av större vindparker kan även små och lokala effekter där summera ihop till betydande effekter, med konsekvenser på populationsnivån.
• Vår sammanställning tydliggör de stora kunskapsbristerna på området, och visar på behovet av såväl forskning som effektiv miljöuppföljning. Av särskilt stort behov är att studera effekter av buller och synintryck från själva verken. Det behövs också studier av lokaliseringen av ny vindkraft i förhållande till områden av särskilt värde för klövdjur och stora rovdjur. Det är viktigt att de eventuella kumulativa effekterna av vindkraften beaktas, eftersom det är dessa som kan leda till konsekvenser på populationsnivån, och därmed vara det mest relevanta ur ett naturvårdsperspektiv. 
• För att råda bot på de stora kunskapsbristerna är det viktigt att kontrollprogram för ny vindkraft läggs upp så att de skapar nya, generaliserbara kunskaper. Vi beskriver vissa principer som bör följas för att åstadkomma detta. Det är också viktigt att kontrollprogrammen samordnas nationellt och insamlade data analyseras på övergripande nivå.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor

Stockholm: Naturvårdsverket, 2012. , s. 53

Serie

Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6499

Nyckelord [sv]

Vindval

Nationell ämneskategori

Miljövetenskap

Identifikatorer

URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-9454ISBN: 978-91-620-6499-0 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-9454DiVA, id: diva2:1617583

Tillgänglig från: 2021-12-07 Skapad: 2021-12-07 Senast uppdaterad: 2023-05-26Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Av organisationen

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

I ämnet

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle ScholarTotalt: 120 nedladdningarTotalt: 258 träffar