Miljöövervakning är återkommande systematiskt upplagda undersökningar som visar miljötillståndet. Miljöövervakningens roll är att visa referensnivåer av miljötillståndet. Uppföljning som ett verktyg i förvaltningen av specifika arter eller skyddade områden hanteras däremot inom andra verksamheter.Som en del av miljöövervakningens kvalitetssäkring revideras de olika programområdena regelbundet. Fågelövervakningen har inte reviderats sedan 1999, och sedan dess har nya rapporteringskrav fastställts och en annorlunda problembild framträder också jämfört med tidigare.Den nationella fågelövervakningen har nu genomgått en översyn. Utgångspunkten har varit att utreda hur den framtida övervakningen bör se ut, för att på bästa sätt tillgodose de aktuella primära databehoven.Under översynsarbetet har det klargjorts att de prioriterade databehoven är internationell rapportering och miljömålsuppföljning. De mest omfattande kraven på fågeldata ställs av Fågeldirektivet. Här har under arbetets framskridande allt klarare besked kommit om hur långtgående kraven är. Övriga internationella rapporteringar av fågeldata kan ses som delmängder av de data som behöver tas fram till Fågeldirektivsrapporteringen. Under 2012 kommer Naturvårdsverket att sätta upp ett system för datasammanställning inför rapporteringen till Fågeldirektivet, och då kan ytterligare databehov framkomma.De andra prioriterade databehoven rör uppföljning av miljömålen. Idag finns ett antal indikatorer som följer upp flera olika miljömål. Ytterligare indikatorer är under utveckling. I och med detta behöver datainsamlingen fortgå, eftersom det är trender man följer. De flesta av indikatorerna bygger på data från Svensk fågeltaxering eller regionala gemensamma delprogram.Kraven på data är inte absoluta, utan det behövs också beslut om ambitionsnivå, både för internationell rapportering och miljömålsuppföljning.I tillägg till ovanstående är uppföljning av klimateffekter ett område som miljöövervakningen vill utveckla. I synnerhet i fjällmiljö förväntas effekter av ett förändrat klimat märkas tidigt.I rapporten föreslås vilka övervakningsprogram som bör bedrivas för att främst tillgodose dessa prioriterade behov. Eftersom en utökad budget inte kan förutses har även en viss (om)prioritering föreslagits inom befintlig budget, liksom vid en mindre utökning av budgeten.För att tillgodose behov av data om häckande populationer i Sverige föreslås en fortsatt satsning på standardrutterna i Svensk fågeltaxering. En permanentad förstärkning behövs så att uppemot 500 rutter inventeras varje år. Även en komplettering med nattfågeltaxering föreslås. För artgrupper som täcks mindre bra med standardruttsinventeringen föreslås kompletteringar. Häckande rovfåglar räknas indirekt via höststräcket i Falsterbo och kustfåglar föreslås räknas samordnat med länen. Andra gemensamma delprogram som länen bedriver kan komplettera den nationella bilden, tex insjöfåglar, strandängsfåglar och fjällfåglar. Databehoven omfattar också rastande och övervintrande fåglar. Dessa räknas under vintern inom Svensk sjöfågelinventering, som dock kan behöva omfatta även de septemberräkningar som redan görs på frivillig väg. Övriga behov av data om rastande och övervintrande fåglar behöver klargöras ytterligare i samband med en detaljerad utredning inför Fågeldirektivsrapporteringen.Reproduktionsövervakning är betydelsefull när man ska förklara orsaker till att populationer förändras. Vid en utebliven ökning av budgeten får dessa program dock stå tillbaka, så att de primära databehoven klaras.