Ekologisk information behövs för att hjälpa företag och myndigheter i planering och bedömning vid etablering av nya vindkraftverk. I ekologiska studier är det viktigt att få en god uppfattning om hur djuren reagerar på ett ingrepp i naturen både på lokal och på regional skala. Med spillningsinventering kan man på ett enkelt sätt skaffa sig en helhetsbild av effekter på både lokal och regional skala för hela populationen. Spillningsinventering har länge använts som metod för att inventera och uppskatta populationsstorlekar hos vilda djur. Under senare delen av 1900-talet har det även börjat användas för att skatta habitatnyttjande eftersom det erbjuder ett billigare alternativ än t.ex. GPS-halsband. I Sverige används spillningsinventering i stor utsträckning för att uppskatta populationsstorleken hos klövvilt som älg och rådjur.

Det finns olika metoder för att inventera spillning, i den här rapporten kommer vi att beskriva metodik för provyteinventering och för Distance Sampling i linjer och i punkter. Provyteinventering är en typ av stickprovstagning där man inventerar all spillning på förutbestämda provytor. Provytornas placering i terrängen är vanligtvis systematisk slumpvis för att man ska täcka in all typ av terräng i inventeringen. Tätheten av spillning i de olika punkterna relateras sedan till olika miljöfaktorer som t.ex. vegetationstyp, topografi, och avstånd till vägar, vindkraftverk och kraftledningar, och i de fall det finns; täthetskattning av rovdjur. Den andra metoden som vi beskriver är Distance Sampling eller inventering av avstånd då man inventerar längs linjer i terrängen och skattar avstånden från linjen till de spillningshögar som man hittar. Tätheten av spillning längs linjen kan relateras till olika habitatfaktorer på samma sätt som för resultaten från en provyteinventering. På regional nivå kan det gå fortare att inventera med Distance Sampling-metoden men på en lokal nivå är det osäkert om det ger någon tidsvinst.

Den här rapporten är i första hand en metodbeskrivning av spillningsinventering på ren. Informationen i den här rapporten kan användas som en del för att upprätta ett kontrollprogram där man vill kunna spåra om renarnas habitatval förändras i och med en vindkraftsetablering. Vi beskriver även möjliga felkällor och/eller bias för metoden. Alternativa metoder till spillningsinventering nämns också i denna rapport men beskrivs inte närmare. I slutet av rapporten finns en fördjupad del där vi beskriver hur man statistisk kan analysera spillningsdata från provyteinventering, och mer generellt hur man kan behandla data från Distance-inventering.