Åtgärdsprogrammet för gölgroda (Pelophylax lessonae) kom till år 2000 för att säkerställa artens fortlevnad i Sverige och verka mot faktorer som har en negativ påverkan på gölgrodans existens i förekomstområdena. Gölgrodan återfinns huvudsakligen i centrala Europa och utbredningsområdet sträcker sig från västra Frankrike ända till Ryssland och Ural i öster. De svenska populationerna är inte bara isolerade från de övriga europeiska populationerna utan är också de mest nordliga. I Sverige förekommer gölgrodan främst längs den norduppländska kusten där utbredningsområdet är uppdelat i tre delområden med begränsat utbyte: Gårdskär, Hållnäs och Gräsö. Gemensamt är att områdena ligger i en flack landhöjningskust med en riklig förekomst av små sjöar, gölar, avsnörda havsvikar och hällkar. Utbredningsområdet i Uppland är dessutom begränsat till en 3km bred zon längs kusten. Under senare år har gölgroda även upptäckts i en brunvattengöl i Östergötland där de lever i ett komplex med ätlig groda (Pelophylax esculenta) och ca 10% av populationen bedöms vara gölgroda. Den östgötska lokalen ligger dessutom relativt långt ifrån havet. Gölgrodan är i Sverige en fridlyst och rödlistad art, klassad som Sårbar (VU).Gölgrodan är beroende av varma solbelysta småvatten för sin reproduktion och leken sker oftast i maj-juni. Ynglen genomgår normalt metamorfos i augusti–september men om somrarna är kalla kan reproduktionen misslyckas om ynglen inte hinner genomgå metamorfosen innan det är dags för övervintring.De huvudsakliga hoten mot gölgrodan utgörs idag av att deras lekvatten försvinner eller försämras. Orsakerna till detta är flera. Förändrat lokalklimat på grund av skogsbruk, till exempel kalavverkning av större ytor, har visat sig påverka gölgroda negativt. Kalavverkning leder till att lokaler får ett torrare och kallare lokalklimat när det skyddande träd- och buskskiktet försvinner. Lokalerna isoleras också genom försämrade spridningsmöjligheter. Områdena mellan lokalerna är viktiga såväl för övervintring som för spridning mellan lokaler. På sikt riskerar därför populationerna att slås ut om landmiljöerna utarmas. En annan orsak till hoten mot gölgroda är en avtagande uppkomst av nya gölar på grund av den minskade relativa landhöjningen, beroende på att havsnivån stiger.Vid genetiska analyser har det visat sig att de uppländska gölgrodorna har en låg genetisk variation och en låg grad av heterozygoti. Trots detta förefaller den uppländska grodan vid jämförelser med gölgrodor från Polen och Lettland vara lokalt anpassad till ett kargare klimat med kortare tillväxtsäsong. Denna anpassning i kombination med isolation från andra populationer av gölgroda har gjort att den norduppländska gölgrodan identifierats som en evolutionärt betydelsefull grupp (ESU– Evolutionary Significant Unit). Gölgrodorna i Östergötland lever i en unik samexisterande population med ätlig groda. Det är den enda populationen av ätlig groda i Sverige som är direkt beroende av gölgroda som föräldraart för en fertil avkomma då den består av genetiskt diploida individer. Övriga populationer av ätlig groda i södra Sverige som är tri- eller tetraploida är inte beroende av eller samexisterande med gölgroda.De åtgärder som föreslås genomföras baseras till stor del på tidigare framgångsrika metoder. Åtgärderna inkluderar en fortsatt satsning på inventeringar och analyser för att förbättra kunskapen om gölgrodan i kombination med skötsel- och restaureringsåtgärder. Dessa åtgärder avser i första hand restaurering av lokaler, men också nyskapande av lämpliga vatten genom grävning, vassröjning och återskapande av tidigare hydrologi genom att lägga igen diken. Målet är att skapa en möjlighet för populationerna att sprida sig och bilda livsdugliga metapopulationer. För att kunna följa gölgrodans status planeras vart sjätte år en större heltäckande inventering. Dessutom föreslås att ett mindre antal nyckellokaler inventeras vart tredje mellanliggande år, för att följa upp åtgärder och få en bättre överblick över populationsutvecklingen. Ytterligare en betydelsefull åtgärd är ett fortsatt utåtriktat informationsarbete för att öka förståelsen och viljan att bidra till artens fortlevnad.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 1 030 000 kr under programmets giltighetsperiod 2014–2019.