Klimatförändringarna påverkar i stort sett alla samhällssektorer, våra ekosystem, vår natur- och kulturmiljö och vår hälsa. Till exempel orsakar de konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur, naturmiljön, kvaliteten på vårt dricksvatten och vårt jord- och skogsbruk. Människors hälsa kan påverkas, och vi kommer också att påverkas av förändringarna som sker i vår omvärld. Vi får räkna med ökade påfrestningar, nya risksituationer, men också nya möjligheter.

De klimatscenarier som SMHI och andra institut har tagit fram ger goda indikationer på hur klimatförändringarna kommer att märkas i vår region. I Kronoberg får vi räkna med ökande medeltemperaturer och mildare vintrar, och högre temperaturer och torka på sommaren. Nederbörden ökar, med störst ökning under vinterhalvåret, då också vattenflödena blir högre. I framförallt de västra delarna ökar risken för extremt höga vattenflöden, då scenarierna visar att 100-årsflödet ökar med i medeltal 20 procent till slutet av seklet. Grundvattennivåerna höjs generellt, men i de östra delarna av länet finns det risk för att de minskar. Vegetationsperioden, då det är tillräckligt varmt för att växter ska växa, kommer att bli längre. I slutet av seklet blir istället tillgången på vatten och solljus det som begränsar växtligheten. Vad gäller extrema vindar så finns det idag inga säkra svar på hur de påverkas, men stormskador kan öka p.g.a. minskad tjäle och högre fuktighet i marken under vintertid.

Många sektorer påverkas av förändringarna, och det är också många aktörer som berörs och som har ett ansvar för att hantera de utmaningar och möjligheter som de för med sig. Centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, näringsliv och enskilda blir alla berörda på olika sätt.

Klimatanpassningsarbetet har kommit igång i Sverige, och det finns och tas frammer och mer kunskapsunderlag och verktyg att använda i arbetet. Eftersom klimatförändringarna påverkar i stort sett hela samhället är det viktigt att driva anpassningsarbetet genom så breda processer som möjligt, för att inte missa något område. Ny kunskap tillkommer hela tiden, vilket gör att arbetet måste ske i en lärandeprocess, som uppdateras och ses över vartefter. Det finns redan flera goda exempel på hur kommuner och andra jobbar med klimatanpassning. I Kronoberg har processen börjat, och kommer att fortsätta med analyser av risker och sårbarheter i länet.