Enligt förslagen till etappmål i det kommande miljömålssystemet ska mängden matavfall minska med minst 20 procent mellan 2010-2015. Därutöver ska till 2015 minst 50 procent av det uppkomna matavfallet från hushåll, restauranger, skolkök och livsmedelsbutiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.

SMED har tidigare tagit fram data över uppkommet och insamlat matavfall i Sveri-ge inom jordbruk, livsmedelsindustri, hushåll, livsmedelsbutiker, restauranger och skolkök. Data gällde år 2010 och syftade till att ge underlag till uppföljningen av etappmålet (Jensen m.fl. 2011).

I studien från 2011 antogs att verksamheter (storkök, restauranger och livsmedels-butiker) sorterar ut allt uppkommet matavfall vid separat insamling av matavfall och den framtagna matavfallsfaktorn baserade sig på detta antagande. I verklighe-ten hamnar dock matavfall även i kärl- och säckavfallet varför den tidigare fram-räknade matavfallsfaktorn var underskattad (Jensen m.fl. 2011). I projektet fanns det dock inte finansiella medel att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i kärl- och säckavfallet. Av samma anledning studerades heller inte mängden matav-fall som uppkommer i grossistleden.

Syftet med detta projekt var att undersöka de områden som inte täcktes in i studien från 2011 och på så sätt förbättra kvalitén på data för uppkommet matavfall för att kunna följa upp miljömål och statistik fortlöpande. Detta genom att ta fram en avfallsfaktor för matavfall för verksamheters kärl- och säckavfall samt ta fram uppgifter om mängden matavfall som går i retur från livsmedelsbutiker till grossis-ter och producenter. Det ingick också att ta fram information om hur stor den inter-na kassationen av färdiga och förpackade varor är i producent- och grossistled. Erhållna uppgifter jämfördes dessutom med uppgifter som tagits fram i andra lik-nande projekt.

Restauranger, livsmedelsbutiker och skolor

Plockanalyserna (en per typ av verksamhet) som ligger till grund för avfallsfaktorn (kg matavfall per anställd och år för livsmedelsbutiker och restauranger samt mängd per portion och år för skolkök) för kärl- och säckavfallet baseras på 17 stycken restauranger, 9 skolor och 15 livsmedelsbutiker i en kommun i Sverige. Samtliga arbetsställen i urvalet har separat insamling av utsorterat matavfall. I plockanalysen gjordes skillnad på onödigt och oundvikligt matavfall samt vad för typ av livsmedel som matavfallet utgjordes av. Mängden matavfall i kärl- och säckavfallet har räknats upp till årsbasis utifrån andelen matavfall från plockanaly-sen samt uppgifter om mängden kärl- och säckavfall för respektive restau-rang/skola/livsmedelsbutik år 2011.

Genom att matcha restaurangerna och livsmedelsbutikerna mot SCB:s företagsda-tabas (FDB) togs uppgifter om antal anställda för 2011 fram för respektive arbets-ställe. Baserat på ovanstående data kunde därefter mängden matavfall i kärl- och säckavfallet per anställd och år i genomsnitt beräknas. För skolor användes antal serverade portioner per skola för att beräkna matavfall per portion.

I tabell 1 visas projektets resultat baserat på genomförda plockanalyser.

Tabell 1. Matavfall från restauranger, livsmedelsbutiker och skolor, uppdelat på matav-fallsfaktorer för kärl- och säckavfall och för separat matavfallsinsamling samt beräkna-de totalmängder i Sverige och andel i kärl- och restavfallet. Restaurang

Livsmedelsbutik

Skola

Avfallsfaktor kärl- och säckavfall (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

304

374

2,8

Avfallsfaktor matavfall separat insamling (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

1 059

565

18,2

Avfallsfaktor totalt uppkommet (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)

1363

939

21,0

Total mängd matavfall (ton)

127 000

67 000

30 000

Andel i säck- och kärlavfall av total mängd matavfall (%)

22

40

13

One of the environmental targets regarding waste management on a national level in Sweden is to reduce the amount of food waste by 20 percent from 2010 until 2015. In addition, in 2015 at least 50 percent of the food waste from households, restaurants, schools and grocery stores is to be biologically treated so that nutrients and energy are utilized. In 2011, SMED presented data on generated and collected food waste in Sweden in agriculture, food industry, household, grocery stores, restaurants and schools in 2010, in order to provide a basis to enable the follow-up of the objective (Jensen et al 2011). In the study it was assumed that the different sectors (schools, restaurants and grocery stores) sort out all food waste being generated when separate collection of food waste is being offered, and the estimated waste factor was based on this assumption. In reality, however, food waste will also occur in mixed municipal waste and thus the previously calculated factor on the amount of generated food waste was underestimated. Another area of improvement relates to the amount of food waste generated in the wholesale, which was not included in the previous survey of food waste streams (Jensen et al 2011). This due to budget restraints. The overall objective of this project was to improve the quality of data of generated food waste in order to follow up the environmental objectives and to continuously follow up data for waste statistics. This is by producing a waste factor for food waste in the mixed municipal waste for different sectors and to generate data on the amount of food waste which is returned from grocery stores to wholesalers and food producers. It was also included to provide information on how much the cassation of finished and packaged goods from producers and wholesalers amount to. The obtained data were compared with data from other project by conducting a literature survey.

Restaurants, grocery stores and schools

The compositional analysis of the residual waste which formed the basis for the waste factor (kg of food waste per employee and year for grocery stores and amount per serving and year for schools) for the mixed municipal waste was based on 17 restaurants, 9 schools and 15 grocery stores in a municipality in Sweden. The selection of restaurants includes various types; lunch restaurants, fast food restaurants and evening restaurants. The selection of food stores included stores of various sizes and from different chains as well as independent stores. Compositional analyzes were performed for each sector (grocery stores, restaurants and schools). In the analyzes the food waste was sorted into unnecessary and unavoidable food waste and into what kind of food the food waste consisted of. The amount of food waste for the mixed municipal waste was calculated to annual amounts based on the proportion of food waste from the composition analyzes and data on the amounts of mixed municipal waste for each restaurant, school and grocery store in 2011.

By matching the restaurants / grocery stores to a database at Statistics Sweden (FDB) employment data for 2011 was retrieved for each worksite. Based on the above data the average amount of food waste in the mixed municipal waste per employee and year was calculated. For schools, the number of portions served per school was used to calculate food waste per serving.

Table 1 shows the results of the project based on the compositional analyses of the waste.

Table 1. Food waste from restaurants, grocery stores and schools, divided into waste factors for food in the mixed municipal waste and in separate food waste collection as well as estimated total quantities in Sweden and the share of the total amount of food waste found in the mixed waste. Restaurant

Food Store

School

Food waste factor, municipal waste (kg/employee and year) (kg/student and year for schools)

304

374

2,8

Food waste factor, food waste separated (kg/employee and year) (kg/student and year for schools)

1 059

565

18,2

Food waste factor, total (kg/employee and year) (kg/student and year for schools)

1363

939

21,0

Total amount food waste (tonnes)

127 000

67 000

30 000

Share of food waste in municipal waste of total amount of food waste (%)

22

40

13