Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fiberbankar i Norrland: Metoder för efterbehandling av fibersediment samt sammanställning av gränsvärden för förorenat sediment.
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Gävleborg. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
2017 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Bevisat effektiva och internationellt erkända ex-situ och in-situ tekniker för att åtgärda alt. hantera

förorenade sediment finns att tillgå och bör kunna användas för efterbehandling av fibersediment.

Dessa innefattar: borttagning (muddring och grävning), förstärkt naturlig självrening (MNR), utökad

förstärkt naturlig självrening (EMNR), in-situ övertäckning och in-situ behandling.

 

Det finns både för- och nackdelar med varje åtgärdsteknik. En nackdel som är gemensam för alla

in-situ tekniker (MNR, EMNR, övertäckning och behandling) är att sedimentföroreningen finns

kvar, åtminstone delvis, och under en viss tid. Betydande nackdelar med tekniker som bygger på

borttagning är att de normalt är mer (ibland mycket mer) kostsamma än in-situ tekniker, och att

restföroreningar ofta finns kvar efter borttagning.

 

Det finns ingen generellt tillämpbar teknik som passar alla platser. Dessutom bör det inte finnas

någon förutfattad åsikt om att en särskild teknik, såsom muddring eller övertäckning, är mest

lämplig för en given plats utan att en platsspecifik utvärdering gjorts. Ett objektivt och systematiskt

val av vilken åtgärdsteknik eller kombination av åtgärdstekniker som är bäst lämpad och mest

kostnadseffektiv är en plats- och projektspecifik process.

 

Processen för att välja åtgärd måste beakta och väga flera, ibland motstridiga, faktorer: hastighet

  • och nivå på riskreduceringen, föroreningstyper och koncentrationer, platsförhållanden, sedimentegenskaper, framtida förväntad platsanvändning, kostnad för alla delar av åtgärden.

 

Före sedimentåtgärder på en förorenad plats bör en riskbedömning göras för att: a) dokumentera

att sedimentföroreningen faktiskt innebär oacceptabla risker för miljön och/eller människors hälsa,

b) identifiera vilka sedimentföroreningar som styr riskerna på en plats. Även om många ex-situ

  • och in-situ åtgärder kan vara lämpliga för en mängd olika föroreningstyper och koncentrationer

kan de specifika sedimentföroreningar som styr risken på en plats bestämma inte bara vilken som

är den lämpligaste åtgärden i stort, utan också specifik utformning av en åtgärd, som vissa typer av

övertäckning.

 

Att identifiera och ha kontroll över pågående föroreningar på en plats - innan åtgärder görs på

platsen om så är praktiskt möjligt - är avgörande för säkra att åtgärderna är framgångsrika även på

längre sikt. Föroreningskällor kan vara primära (från land), sekundära (från näraliggande sedimentområden,eller bådadera. Det är fullt möjligt att utforma och utföra en fungerande sedimentåtgärd, men om betydande ej åtgärdade föroreningskällor finns kvar efter åtgärdens genomförande, har den förmodligen åstadkommit föga vad gäller reducering av exponering för föroreningar och relaterade risker.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Länsstyrelserna , 2017. , s. 66
Nyckelord [sv]
Fiberbankar, Norrland, Efterbehandling, fibersediment.
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Sveriges miljömål, Giftfri miljö; Sveriges miljömål, Hav i balans samt levande kust och skärgård; Finansiering, Regional miljöövervakning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-7124OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-7124DiVA, id: diva2:1130077
Anmärkning

Samarbete mellan Länsstyrelserna i Gävleborg,Jämtland,Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och SGU.

Tillgänglig från: 2017-08-08 Skapad: 2017-08-08 Senast uppdaterad: 2019-08-16Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(9247 kB)91 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 9247 kBChecksumma SHA-512
84045b81f4d3017f4656c90aea196c34ec616ae1cf07a943ba48a7b8757e1d6bfef3f723aa6e5334566fc7d3310f1c22de04cbded38936ff7184baae4d05d399
Typ fulltextMimetyp application/pdf
fulltext(6450 kB)0 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 6450 kBChecksumma SHA-512
ba5555e7587b5c3b5f2d4813b3f506747a849eed1d1bd6d5e1600a8f84eccd29e24810b320b893249375317f2d31d3751acab0b16b8459579d09f4ac50efab50
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Länsstyrelsen GävleborgSveriges geologiska undersökning, SGU
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 91 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 262 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf