Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvävedeposition i Stockholm län år 2015: JÄMFÖRELSE MELLAN MODELLERAT KVÄVENEDFALL OCH MÄTNINGAR AV KVÄVE I MOSSA
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm.
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har SLB-analys beräknat deposition av kväve i Stockholms län år 2015. Den beräknade depositionen av kväve har jämförs med uppmätta halter av kväve i mossa. Provtagning i mossa har genomförs under år 2015 på totalt 52 lokaler i Stockholm län av IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Modellberäknat kvävenedfall år 2015

Luftburet kväve består i huvudsak av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N). Utsläpp från vägtrafiken är den dominerande källan till NO3-N i Stockholms län. Utsläppen av NH4-N härrör framförallt från vägtrafik, energisektorn, jordbruk samt avlopp och avfall.

Det totala nedfallet av kväve omfattar såväl torrt som vått nedfall. Våtdeposition innebär att NO3-N och NH4-N i luften deponeras via nederbörden efter urtvättning av regn och moln, medan torrdeposition avser de föroreningar som fastnar på exempelvis trädkronor och sköljs ned med nederbörden. Beräkningarna av torrdeposition av NO3-N har gjorts med hjälp av SMHI-Airviro gaussmodell, medan de torra nedfallet av NH4-N har hämtats från beräkningar gjorda av SMHI med MATCH Sverige-systemet. Även beräknad våtdeposition (NO3-N och NH4-N) baseras på MATCH-modellen.

Modellberäkningarna med MATCH visar att det högsta bidraget från våtdeposition förekommer i de sydvästra delarna av länet, för att sedan avta mot nordost. Vad gäller den beräknade torrdepositionen av NO3-N är den som störst i centrala delarna av Stockholm och längs med de stora vägarna, d v s där utsläppen är som störst. Utsläppen från NH4-N är till stor del lokaliserad till jordbruksområden, och MATCH-modellen beräknar det högsta torra nedfallet av NH4-N i sydvästra delen av länet.

Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar ligger på 5 kg N per hektar och år. Denna gräns överskrids i stora delar av länet. I medeltal är depositionen på landyta ca 6 kg kväve per hektar och år. På vattenyta (hav och sjöar) deponeras i medeltal ca 4 kg kväve per hektar och år. Deposition över 10 kg per hektar förekommer i de centrala delarna av Stockholm och längs de mest trafikerade vägarna. Den totala depositionen inom Stockholms län år 2015 är beräknad till ca 6 900 ton kväve, varav ca 4 000 ton deponeras på land och ca 2 900 ton på vattenyta. Torrdepositionen står för drygt 40 % av den totala depositionen i länet.

Både beräkningarna med SMHI-Airviro gaussmodell och SMHI Sverige-systemet är behäftade med stora osäkerheter. För att minska dessa osäkerheter har den modellerade depositionen jämförts med uppmätt deposition vid stationer inom Krondroppsnätet samt Stockholm Stads mätstation vid Kanaanbadet i Stockholm.

Jämförelse mellan modellerat kvävenedfall och uppmätt kväve i mossa

Det modellerade kvävenedfallet jämfördes även med resultat från provtagning av kväve i mossa i Stockholm län år 2015. Resultaten från provtagning i mossa fås som mg N per kg mossa alternativt som viktprocent kväve i mossan. För att kunna jämföra mossmätningarna med modellerat kvävenedfall räknades viktprocent kväve om till kg N/ha/år enligt Harmens et al., 2011: kväveinnehåll i mossa (%) = 0,62 + 0,067 * kvävenedfall (kg/ha/år). Denna metod innehåller stora osäkerheter. Jämförelsen visade på låg korrelation mellan modellberäknad totaldeposition av kväve och uppskattad uppmätt kväveinnehåll i mossa. Jämfört med mossmätningarna visade modellberäkningarna i vissa fall lägre, och vissa fall högre nedfall av kväve.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. , s. 20
Serie
Rapporter från Östra Sveriges Luftvårdsförbund ; LVF 2016:40
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Regional miljöövervakning; Luft, Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd; Sveriges miljömål, Bara naturlig försurning; Sveriges miljömål, Ingen övergödning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6863OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6863DiVA, id: diva2:1070006
Tillgänglig från: 2017-01-31 Skapad: 2017-01-31 Senast uppdaterad: 2017-01-31Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1137 kB)27 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1137 kBChecksumma SHA-512
71e80150580ed63d2cec9260eb582d57eff04f0a0d0a24069e227371bc93846969700b6bcbab8328ff5f136c12fb8e220acc2a2e3cffb5191ecee780133e5991
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
NaturvårdsverketLänsstyrelsen Stockholm
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 27 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 17 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf