Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Kronobergs luftvårdsförbund .
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Sammanfattning

I Kronobergs län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på två granytor (Angelstad

och Tagel) och en tallyta (Attsjö). I Tagel mäts även nedfall på öppet fält. Provytorna i Tagel och

Angelstad har flyttats en kort bit under mätperioden, 2007 respektive 2013, till följd av

stormskador efter stormarna Gudrun och Per. Trendanalyser för markvatten innefattar inte båda

mätserierna, före och efter flytt, på dessa ytor, då markvattenkemin kan variera kraftigt på korta

avstånd och resultaten därmed inte är direkt jämförbara.

Svavelnedfallet har minskat signifikant på samtliga skogsytor i länet, och även på öppet fält i

Tagel. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i

markvattnet i Angelstad och Attsjö. I Tagel är de båda mätserierna för korta för statistisk analys,

men det finns tydliga tendenser till minskning av halterna under den första mätperioden (1996-

2007). Tolkningen av trenderna för de försurningsrelaterade parametrarna i Angelstad och Tagel

försvåras av att ytorna drabbats av stormar som påverkat markvattenkemin mycket. I Angelstad

fanns dock tydliga tecken på återhämtning, med ökat pH och ANC samt minskade halter

oorganiskt aluminium, innan stormen Gudrun 2005. Efter flytten av ytan i Angelstad har

markvattnet varit avsevärt surare, och ytan tillhör nu de mest försurade i landet. Markvattnet från

ytan innehåller mycket salt, och försurningen skulle därmed kunna vara orsakad av jonbyte till

följd av salttillförsel. Källan till saltet är dock ännu okänd. Tagel är den yta som är minst försurad,

med pH, ANC och halter av oorganiskt aluminium som är i nivå med mer nordostliga ytor. I Tagel

är tidsserierna för korta för att dra några slutsatser om eventuella trender. I Attsjö finns inga

tendenser till återhämtning.

Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält i Tagel har varierat sedan mätstart, och det finns

inga signifikanta trender. Under det senaste hydrologiska året har nedfallet på öppet fält varit ca 7

kg/ha. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren har

beräknats till mellan knappt 10 kg per hektar och år i nordost till över 15 kg i de västra delarna av

länet. Detta innebär att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning

till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits. Kvävehalterna i markvattnet

har generellt varit mycket låga, men i Angelstad ökade halten nitratkväve betydligt efter stormen

Gudrun 2005, och var fortfarande förhöjd 2013 när mätutrustningen flyttades.

Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminarium

presenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samt

vilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Dessutom presenterades

Krondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndigheters

olika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen).

Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt. I samband med

30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskaplig temarapport,

”Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar och dess effekter

på skogsmark”, som kan beställas från IVL.

Gränsvärdena för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla skärptes den 1 januari 2015,

från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Mätresultaten indikerar att beslutet att skärpa

gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla har gett resultat. Mätningar av

lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN)1 visar att

halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser i Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec)

var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren.

Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om på

Krondroppsnätets webbplats: www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifrån

depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar

och dess effekter på växtlighet, mark och vatten.

Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare att

diskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vid

konferensen 2015 presenterades resultat avseende återhämtning från försurning och

kväveutlakning vid tre krondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser:

havssaltepisoder, storm och insektsangrepp.

Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen i

Norrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olika

ekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE och MAGIC.

Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagna gränsvärden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2016. , s. 38
Serie
IVL för Kronobergs läns luftvårdsförbund ; C 160
Nyckelord [sv]
krondroppsmätningar, krondroppsnätet, våtdeposition, torrdeposition, lufthalter, krondropp, markvatten, strängprovtagare, diffussionsprovtagare, nederbörd
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Regional miljöövervakning; Luft, Krondroppsnätet; Luft, Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd; Sveriges miljömål, Bara naturlig försurning; Sveriges miljömål, Ingen övergödning; Sveriges miljömål, Frisk luft
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6826OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6826DiVA, id: diva2:1067009
Projekt
krondroppsnätet
Anmärkning

Krondroppsnätet drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i

samarbete med Lunds universitet. Programmets fokus är att

utifrån länsbaserade depositions-, markvatten- samt

lufthaltsmätningar ge kunskap om regional belastning av

luftföroreningar och dess effekter på växtlighet, luft, mark och

vatten med avseende på bland annat försurning, övergödning

och marknära ozon.

Krondroppsnätet drivs främst med länsvis finansiering från

luftvårdsförbund och länsstyrelser, men även via finansiering

från enskilda företag. Även Naturvårdsverket bidrar med viss

finansiering, främst vad gäller mätningar av nederbörd och

torrdeposition på öppet fält. Årets rapportering är den första i

nuvarande samarbetsprogram, ”Program 2015” (2015-2020).

Tillgänglig från: 2017-01-19 Skapad: 2017-01-19 Senast uppdaterad: 2017-01-19Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Krondroppsnätet 2016 Kronoberg C160(7092 kB)25 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 7092 kBChecksumma SHA-512
f4e7ae170b53c209a3c3cb492dd063a714f972272a753f71714bbb41ae74d9d3e30803a88dd86ee56aad0e1c39a9e9cb390f2adeb489576642d7a13cc2443fc7
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
NaturvårdsverketLänsstyrelsen i Kronobergs länIVL Svenska Miljöinstitutet ABLunds universitet, LU
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 25 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 23 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf