Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
Ansvarig organisation
2012 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I norra Sverige är en högre konsumtion av viltkött vanligare än i södra delarna av landet. Syftet med detta projekt var att genom en kunskapssammanställning undersöka om det finns anledning att mäta nivåer av miljöföroreningar hos högkonsumenter av viltkött.

Sammanställningen ger inte belägg för att högkonsumenter av viltkött skulle vara i riskzonen för höga intag av miljöföroreningar, i någon större utsträckning än högkonsumenter av nötkött eller fisk. En reservation finns: Renkött innehåller mer HCB än annat kött och fisk. Nivåerna av HCB i renkött är dock betydligt lägre än gränsvärdet för kött. Långt ifrån alla organiska miljöföroreningar finns uppmätta i livsmedel, men de data vi har funnit visar på att hög konsumtion av förorenad fet fisk (från Vänern, Vättern och Östersjön) utgör den största risken för höga intag av flera organiska miljöföroreningar. P.g.a. tidstrender blir det lättare att jämföra framtida mätningar i olika köttslag om jämförelser görs på kött slaktat vid ungefär samma tidpunkt samt att omräkningar görs till halt i kött, i de fall mätningarna har gjorts i fett. Vid eventuella mätningar av organiska miljöföroreningar eller kvicksilver hos människor med hög konsumtion av viltkött är det viktigt att ha kunskap om deltagarnas fiskkonsumtion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2012. , s. 8
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Miljöövervakningens programområden, Hälsorelaterad miljöövervakning; Hälsorelaterad miljöövervakning, Exponering - livsmedel; Sveriges miljömål, Giftfri miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-817OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-817DiVA, id: diva2:711369
Tillgänglig från: 2014-04-10 Skapad: 2014-04-10 Senast uppdaterad: 2014-09-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(194 kB)116 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 194 kBChecksumma SHA-512
b2a08843be0e8ed66189b426fc6daa8b70136fd2110c7668771ad3e421fd09e957b17c8e8a56bdb7d92a7e8cad0dfdbf7e0b5138c4b7efcac846ce3ffcc79e98
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 116 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 90 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf