Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skandinavisk varg - konnektivitet, populationstrend och ekosystemeffekter
Ansvarig organisation
2018 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Vargforskningsprojektet har under 2018 producerat totalt 16 publikationer varav 6 vetenskapliga artiklar, 3 rapporter, 4 master uppsatser, 1 kunskapssammanställning samt 2 populärvetenskaplig artikel. Studierna hanterar ett flertal olika aspekter på vargens och vargpopulationens ekologi såsom framtida etableringsmönster och riskområden, flockdynamik, studier av inavel, predationsmönster, effekter av olika jakttryck på populationen samt vargens inverkan på lägre nivåer i näringskedjan.

 

En undersökning av habitatval hos 53 björnar och 7 vargar (alla försedda med GPS-sändare) med överlappande hemområden i Sverige under senvintern/våren visade att båda arterna till viss del valde olika typer av habitat i deras hemområden. Vargarna tenderade att välja områden med hög förekomst av ungskogar och bruten terräng i större grad än vad björnarna gjorde, vilket troligen återspeglar deras olika krav på livsmiljö och födoval.

 

En studie som undersökte om vargarnas val av etableringsområde visade att de individer som är uppväxta i områden med relativt sett högre grad av mänsklig aktivitet väljer att etablera sig i områden med lägre grad av mänsklig aktivitet.

 

En modell av potentiella risk- och kolonisationsområden för varg i framtiden i Skandinavien visade att det finns biologiska förutsättningar för att vargen kan ockupera i stort sett hela Skandinavien. Denna potentiella utbredning påverkas främst av risken för olika typer av dödlighet orsakade av människan såsom legal och illegal jakt samt till viss del av trafik i områden med hög trafikintensitet. Trots att de flesta områden erbjuder goda biologiska förutsättningar för vargförekomst så finns det inga områden med både goda biologiska förutsättning och låg risk för dödlighet.

 

En detaljerat studie av inavel sett över hela genomet i den delvis isolerade skandinaviska vargpopulationen illustrerar konsekvenserna av kraftig inavel. Denna studie visade även att den realiserade inaveln för hela arvsmassan var starkt korrelerad med den inavelskoefficient som uppskattats utifrån släktträdet över den Skandinaviska vargpopulationen. Släktträdet kan därför fortsättningsvis användas för att beräkna förändringar i inavelsnivå i populationen och inavelsgrad för enskilda individer.

 

En studie av gruppdynamik och social organisering hos Skandinavisk varg visade att medelavståndet mellan valpar och kullsyskon samt mellan valpar och de vuxna djuren blev större under parningsperioden i februari/mars och detta avstånd bibehölls eller ökade fram till ynglingen i april/maj. Resultaten har betydelse för inventeringen av varg som delvis har som målsättning att beräkna antalet vargar och reproduktioner i populationen men kan även ha betydelse för planering och genomförande av en effektiv jakt på varg i framtiden.

 

Flera studier har undersökt om förekomsten av varg påverkar älgarnas habitatval, reducerar älgbetesskador och ökar förekomsten av lövträd i Skandinavien. Resultaten stödjer ej hypotesen om att återkolonisationen av varg skulle ha resulterat i tri-trofiska kaskadeffekter med ett reducerat betestryck på för älgen viktiga betesväxter. Våra resultat stödjer uppfattningen att stora rovdjur kommer att ha en låg potential för effekter på andra trofiska nivåer i områden med stark mänsklig påverkan vilket är typiskt för de flesta av de områden som nu återkolloniseras av stora rovdjur. Den bakomliggande orsaken till detta är sannolikt ett högt jakttryck på både rovdjur och bytesdjur samt ett intensivt skogs- och jordbruk som skapar förutsättningar för höga tätheter av bytesdjur.

 

Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2019 visar att för Sveriges del är det tveksamt om populationen kommer att uppnå beståndsmålet på minst 300 vargar inventeringsåret 2018/19 även utan jakt. Det mest positiva scenariot (tillväxt baserad på medelvärdet för de senaste fem åren, dvs. 11 %) visar att medelvärdet för bruttopopulationen den kommande hösten utan jakt är 298 vargar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. , s. 19
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Forskningsanslag, Viltforskning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8239OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8239DiVA, id: diva2:1348666
Tillgänglig från: 2019-09-05 Skapad: 2019-09-05 Senast uppdaterad: 2019-09-05

Open Access i DiVA

Skandinavisk varg - konnektivitet, populationstrend och ekosystemeffekter.pdf(205 kB)9 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 205 kBChecksumma SHA-512
dca2c02e639924c4001b1ad8252afaf78f6d35ecbb21e8e007f128b869e3498701ccbe6d78d8a4c64e7b03053954e33cd2bd9e6c8067e5c11ed00f77a4f804b1
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 9 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 36 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf