Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvärdering av växtplankton från Västerhavet
Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Visa övriga samt affilieringar
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

SMHI har på uppdrag från Länsstyrelsen i Västra Götaland utvärderat all tillgängligväxtplanktondata från Västerhavet från perioden 1985-2010. Det utvärderade området sträcker sigfrån Riksgränsen (Figur 3) i norr vid norska gränsen till och med Öresund i söder och innefattar 4026 mättillfällen och 115 271 mätvärden.Syftet var att dels kvalitetssäkra och tillgängliggöra befintlig växtplanktondata och studera detomfattande datamaterial som finns från Västerhavet. Man ville undersöka om det finnsförändringar av växtplankton i tid och rum vad det gäller till exempel artsammansättning, giftigaarter, nytillkomna och försvunna arter och totala mängden växtplankton.Vad gäller säsongsvariation så visar sammanställningen av medelcelltätheten av alla data åren2005-2010 på en kort och intensiv vårblomning som domineras av kiselalger vid samtligastationer och typområden. De årliga vårblomningarna startar generellt tidigare i utsjöområdenaoch kommer igång senare närmre kusten och sist i Bohusläns fjordar. Förekomsten avväxtplanktonmaxima skiljer sig åt mellan stationer under resten av året men vanligt är en senvårellersommartopp och alltid en hösttopp i celltäthet av växtplankton.Figur 5 visar typområdena som är indelade enligt EU:s vattendirektiv. Generellt sett så ärartdiversiteten högre vid kusten än i utsjön. Antalet arter ökar i syd-nordlig riktning, med högstdiversitet i typområde 4 (N7 Nidingen) och 1s (Danafjord), båda i Kattegatt.Den stora variationen i storlek mellan växtplankton gör att biovolymsmaxima kan förekommautan motsvarande celltäthetsmaxima. Ett exempel på det är de höga totala cellbiovolymer undersommarmånaderna juni-juli som till stor del orsakas av stora kiselalger men inte finns ijämförelsevis lika höga cellantal.Tidsserier av all tillgänglig data per station av växtplankton testades statistiskt månadsvis ochstationsvis och resultaten visar på ett antal signifikanta trender. Både de totala cellantalen avväxtplankton och de totala antalen arter visar i många fall på en ökande trend.Djupintervallen 0-10 och 10-20 meter jämfördes och det visar sig att både artantal och cellantalhar liknande mönster säsongsmässigt och över tiden. Skillnaden är att celltätheter från 10-20meter ligger något lägre än de från 0-10 meter. Artsmässigt hittar man inte specifika arter unikt idjupprover, utan oftast hittas arterna också i ytprovet vid samma mättillfällen.Vårblomningsmaxima fångas sällan på grund av att det för lång tid mellan provtagningarna, mende upptäcks lika ofta i ytprover som i djupproverna.Antalet arter är generellt sett högre under hösten än under våren och säsongsvariationen är störst itypområde 3: Kosterfjorden, Stretudden och Åstol. Ur ett tidsperspektiv ökar antalet arter ochklasser vid samtliga stationer. En orsak kan vara förbättring av analysmetoder och utrustning, enannan att taxonomisk kunskap utvecklats med hjälp av interkalibreringar och expertgrupper. Ettantal arter har också tillkommit i floran, men de svarar inte för hela ökningen.Ett flertal nya arter, exempelvis kiselalgenCoscinodiscus wailesii och dinoflagellatenProrocentrum minimum, har spridits till Västerhavet på olika sätt. Kiselalgen Pseudosoleniacalcar-avis, som ansetts vara ny och höra hemma i varmare vatten än våra, visar sig finnas irapporter från 1800-talet. En annan ny alg som felaktigt identifierats tillChaetocerosconcavicornisoch sen lika felaktigt till C. convolutus är i själva verket en obeskriven art, härkalladChaetoceros sp.X. Gemensamt för de tre Chaetoceros-arterna är att de är skadliga för fiskpå grund av sina kraftiga spröt med hullingar som kan skada fiskens gälar.4Olika blomningar observeras årligen. Vissa är helt ofarliga som exempelvis vårblomningen avkiselalger och blomningar av kalkflagellatenEmiliania huxleyi. Andra är skadliga genom attorsaka syrebrist eller genom att den aktuella arten som uppträder i förhöjda cellantal är giftig förandra organismer i sin omgivning. Vissa arter är också skadliga i relativt låga cellantal på grundav förmågan att producera toxiner. Säsongsvariationen är artspecifik och en del giftiga arteråterkommer ofta över varningsgränsen under samma månad år efter år. Skadliga algblomningarförekommer relativt frekvent i Västerhavet. Stora blomningar förekommer inte varje år men oftamed något års mellanrum. Ett återkommande problem är dinoflagellater från släktetDinophysissom producerar diarrégifter vilka ansamlas i bl.a. musslor.I uppdraget ingick också att koppla växtplankton med fysikaliska och kemiskaomvärldsparametrar. Salthalt, syrehalt, temperatur och närsaltskoncentrationer togs med för att seom och hur någon eller några parametrar påverkar växtplanktonsamhället. AnalysverktygetPRIMER användes, och inga korrelationer mellan växtplankton och de fysikaliska och kemiskaparametrarna kunde påvisas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2011. , s. 116
Serie
Publikation / Länsstyrelsen Västra Götaland, ISSN 1403-168X ; 2011:83
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Miljöövervakning, Kust och hav
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-8211OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-8211DiVA, id: diva2:1345274
Tillgänglig från: 2019-08-23 Skapad: 2019-08-23 Senast uppdaterad: 2019-09-04Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(5732 kB)3 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 5732 kBChecksumma SHA-512
af12c4509407389b4d298634ff55e2a0f41a0228a4b7c6d25669c0ab4b04f8cca2e4d012428ed44235b2acfb0e5d2fc6341d5be0f1ae3f728b514973daa069f4
Typ fulltextMimetyp application/pdf
bilaga(2926 kB)1 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT01.pdfFilstorlek 2926 kBChecksumma SHA-512
27de7d75ac5be79ab396547e98490a03b40ac1d2c77caa3b9891e5192565955b8e28de056f68e2cb734a5601262c2b72080fa583c03650ee777dd938d7601d58
Typ attachmentMimetyp application/pdf
bilaga(1882 kB)1 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT02.pdfFilstorlek 1882 kBChecksumma SHA-512
293ad516e7df5b4ecb70a2df42e53d73dfa00f99f56eb9966e110eb7be8c764a46482386d04b6f9bb6f4f39587f12b0079e691edea79084fb2656a385106471d
Typ attachmentMimetyp application/pdf
bilaga(1199 kB)1 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT03.pdfFilstorlek 1199 kBChecksumma SHA-512
18ccd194cbd4ee88965a81f607a61b95a0d6da68c444b1eb9f1ebdedaa82962c0fa189c71d935a266e80b7d7a975a4e38ba26e8e16e82334c782320a90782eb9
Typ attachmentMimetyp application/pdf
bilaga(990 kB)1 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT04.pdfFilstorlek 990 kBChecksumma SHA-512
74bd980db499dfd1d932bfe4fd9b85c07295490a86c715e78a952438c2d6a99885a961ebaa92a496d0e9ecb25902b3d744257bc84e3226faedd034b2ed8171dd
Typ attachmentMimetyp application/pdf
bilaga(1469 kB)1 nedladdningar
Filinformation
Filnamn ATTACHMENT05.pdfFilstorlek 1469 kBChecksumma SHA-512
ac28a41643ea8ba38fe0d32706ede4b39fb926c40a9d4299ee7039b7068d4102537b338882852875b956fec50a31d9fd510725078d1913679b6fd514c241831a
Typ attachmentMimetyp application/pdf

Av organisationen
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 3 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 7 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf