I denna rapport presenteras resultat från en nationell screening av bekämpningsmedel i ytvatten och grundvatten som genomfördes under 2015. Screeningen av bekämpningsmedel var en del av ett regeringsuppdrag för screening av miljögifter till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gav Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) uppdraget att genomföra provtagningskampanjen för den del av uppdraget som gällde bekämpningsmedel. Den nationellt finansierade provtagningen av ytvatten och grundvatten fokuserades kring de mest jordbruksintensiva regionerna Skåne, Halland, Västra Götaland, Östergötland och Mälardalen. Utöver detta erbjöds även alla Länsstyrelser i Sverige att finansiera ytterligare provtagning i respektive län och detta medförde att ytterligare provtagning av ytvatten tillkom i ovan nämnda regioner samt i Blekinge, Värmland och på Gotland och av grundvatten i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland.Proverna i ytvatten togs under maj-oktober med ett momentanprov per månad i avrinningsområdets utlopp. Den nationellt finansierade provtagningen i ytvatten fokuserades på avrinningsområden med stor andel åkermark (>40 %) och avrinningsområden främst mellan 20-100 km2. Utöver detta lade Länsstyrelserna till ytterligare avrinningsområden i den regionalt finansierade provtagningen av ytvatten. Det totala antalet prover i ytvatten var 157. För den nationellt finansierade provtagningen av grundvatten så gjordes provtagningarna i enskilda dricksvattenbrunnar eftersom tidigare resultatsammanställningar har pekat på att vatten från dessa kan vara mer känsligt för bekämpningsmedelspåverkan än annat grundvatten. I de regionalt finansierade proverna i grundvatten, i Västra Götaland, Västerbotten och på Gotland, togs prover på inkommande grundvatten till vattenverk. I grundvatten togs 1 prov per lokal och provtagningen inkluderade 54 enskilda brunnar och 18 vattenverk.Kemiska analyser av bekämpningsmedel utfördes av laboratoriet för organisk miljökemi vid SLU och omfattade en stor andel av alla växtskyddsmedel som används eller har använts i Sverige. I ytvatten analyserades 131 substanser och i grundvatten analyserades 108 substanser. Resultaten jämfördes med gränsvärden och riktvärden för dricksvatten och grundvatten samt riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten.I ytvattenproverna detekterades minst en substans i alla prover (förutom 3 prover från Gotland där endast glyfosat och AMPA analyserats och ej kunnat detekteras). Det största antalet detekterade substanser i ett prov var 31 men vanligast var att hitta ungefär 8-10 substanser per prov. I enskilda dricksvattenbrunnar var det största antalet substanser i ett prov 19 men det vanligaste var att inte hitta någon eller att hitta några få substanser. Ungefär 57 % av alla prover i enskilda brunnar innehöll minst en substans. I inkommande grundvatten till vattenverk innehöll ungefär 44 % av alla prover minst en substans och det högsta antalet substanser i ett prov var 4.2Ungefär 23 % av alla prover i ytvatten hade en summahalt över eller lika med gränsvärdet för summahalt av bekämpningsmedel i dricksvatten på 0,5 μg/l och ungefär 45 % av alla prover hade fynd av minst en substans över eller lika med gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten, 0,1 μg/l. I enskilda dricksvattenbrunnar var motsvarande siffror ungefär 11 % över eller lika med gränsvärdet för summahalt och ungefär 20 % över eller lika med gränsvärdet för minst en enskild substans. I proverna från grundvattenverk hade inget prov en summahalt över eller lika med gränsvärdet och endast 1 prov av 18 (5,6 %) innehöll en substans med koncentrationen 0,1 μg/l, alltså tangerande gränsvärdet.I ytvatten dominerades fynden av ogräsmedel som var godkända för användning under 2015. Bentazon, glyfosat och glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA var de tre vanligaste substanserna att detektera i ytvatten och var tillsammans med MCPA även de vanligaste substanserna att förekomma i halter över eller lika med 0,1 μg/l. I grundvatten, både enskilda dricksvattenbrunnar och vattenverk, dominerades däremot fynden av totalbekämpningsmedel, med huvudsaklig användning utanför jordbruket. I enskilda brunnar var de tre vanligaste substanserna att hitta BAM, atrazin och atrazins nedbrytningsprodukt atrazindesetyl. De ingick i produkten Totex strö som tidigare hade stor användning för att bekämpa ogräs på t.ex. grusgångar och industriområden men som har varit förbjuden att sälja sedan 1989. Fjärde vanligaste substansen att detektera i enskilda brunnar var bentazon som fortfarande är tillåten för användning. I vattenverk var också BAM följt av atrazin, bentazon och atrazindesetyl de vanligaste substanserna att hitta.Överlag har det varit relativt få fynd över riktvärden till skydd för vattenlevande organismer i ytvatten. Ungefär 10 % av alla prover hade minst en substans över eller lika med sitt riktvärde vilket kan jämföras med 30-60 % i den årliga nationella miljöövervakningen 2002-2012. Totalt hade 13 olika substanser halter över eller lika med sina respektive riktvärden och alla dessa substanser var godkända för användning under 2015. Sex av substanserna var ogräsmedel, fyra svampmedel och tre insektsmedel. Den substans som hade flest överskridanden var ogräsmedlet diflufenikan som hade halter över eller lika med sitt riktvärde i ungefär 5 % av proverna. Diflufenikans riktvärde höjdes dock under 2015 vilket påverkar jämförelserna med tidigare data.En statistisk analys genomfördes av förhållanden mellan antal detekterade substanser och summahalter per prov i ytvatten jämfört med avrinningsområdets storlek, andel åkermark och andel spannmålsodling. Analyserna visar att antalet detekterade substanser per prov har ett statistiskt signifikant positivt samband med både avrinningsområdets storlek och andelen åkermark/spannmål. Summahalterna per prov har ett signifikant samband med andelen åkermark/spannmål men inte med avrinningsområdets storlek.Antalet detekterade substanser per prov i enskilda brunnar jämfördes med brunnarnas djup, ålder, avstånd till besprutning, konstruktionstyp, nitrathalt samt koncentration av E. coli och koliforma bakterier. Av dessa var det endast koncentrationen av koliforma bakterier som visade något signifikant samband. En förhöjd koncentration av koliforma bakterier kan vara3tecken på att brunnen är otät och därmed lättare får in ytligare vatten som kan vara förorenat av bland annat bekämpningsmedel.Denna omfattande provtagningskampanj ger en bra uppfattning om situationen med bekämpningsmedel i både ytvatten och grundvatten men är trots allt en ögonblicksbild. Alla prover som tagits för detta projekt har varit momentanprover som visar koncentrationen vid tidpunkten som provet togs men där variationer i halter över tid kan missas. Mellanårsvariationer kan också vara stora på grund av olika användning av bekämpningsmedel samt olika väder som kan påverka spridningen av bekämpningsmedel från fälten till vattendrag eller grundvatten. Överlag så är resultaten från denna screeningstudie dock i linje med resultaten från den årliga nationella miljöövervakningen