I denna rapport sammanställs och analyseras undersökningar som gjorts av halterav högfluorerade ämnen i svensk miljö. 42 olika substanser har inkluderats frånundersökningar i matriserna vatten, biota (vattenlevande eller som främst lever avfisk), sediment, avloppsslam, luft, nederbörd och jord. Data kommer frånNaturvårdsverkets databaser för miljöövervakning, SGU:s vattentäktsarkiv,myndigheter och verksamhetsutövare samt från vetenskapliga artiklar. Resultatenhar jämförts med miljökvalitetsnormer (MKN) i de fall detta funnits, nämligen förPFOS i ytvatten, fiskmuskel samt lever från abborre, sill eller tånglake. Data frånvattenverk har jämförts med Livsmedelsverkets åtgärdsgränser.Analyserna har delats upp med avseende på olika påverkanskällor;bakgrundsområden, områden med diffus påverkan, reningsverk,brandövningsplatser, avfallsanläggningar och vattenverk. Mellan dessa olikapåverkanskällor kan en skillnad ses i andelen prover som innehåller högfluoreradeämnen och halter som hittas av olika ämnen. Halterna av PFOS i ytvattenöverskred MKN i 33 % av värden från bakgrundsområden, 84 % i områden meddiffus påverkan och 89 % vid brandövningsplatser. Halterna av PFOS i fiskmuskelöverskred MKN i 5 % av värden från bakgrundsområden, 28 % i områden meddiffus påverkan och 62 % vid brandövningsplatser. Halterna av PFOS i lever frånabborre och sill överskred MKN i 0,7 % av värden från bakgrundsområden och 44% i områden med diffus påverkan. PFOS är den vanligaste substansen att hitta i 18av 29 analyser av olika matriser och påverkanskällor och näst vanligast i 6. I fisk,både muskel och lever, är PFOS den vanligaste substansen att hitta i samtligaanalyser. Prover av råvatten från vattenverk överskred Livsmedelsverkets lägreåtgärdsgräns i ca 16 % av prover och den högre åtgärdsgränsen i 0,5 % av prover.Prover i färdigt dricksvatten från vattenverk överskred den lägre åtgärdsgränsen ica 5 % av prover och den högre åtgärdsgränsen i 1 % av prover.Trender för högfluorerade ämnen på bakgrundslokaler i limnisk och marin miljöhar infogats från Naturhistoriska riksmuseets rapporter och beskrivits.Tidstrenderna för PFOS och PFHxS i lever från sill är inkonsekventa mellan olikalokaler men FOSA visar en minskning på alla lokaler de senaste tio åren. Allaperfluorerade karboxylsyror i lever från sill visar uppåtgående trender eller ingentrend. I ägg från sillgrissla ökar koncentrationerna av alla undersökta ämnen settöver hela perioden (från 1968 eller 1973). Dock ses en minskande trend för PFOSde 10 sista åren. I limnisk miljö undersöks lever från abborre och röding. Halternaav PFNA, PFDA och PFUnDA ökar mellan 1980-2013 i sjön Abiskojaure men förPFNA, FOSA, PFUnDA, PFDoDA och PFTrDA minskar de under de sista 7 åren.I sjön Skärgölen ökar halterna för PFDA, PFUnDA, PFDoDA och PFTrDA mellan1980-2013 men halterna av PFOS minskar under hela perioden och halterna förFOSA minskar under de sista 9 åren.