Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2015: En undersökning av 8 lokaler
2016 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Kiselalgsanalys utfördes 2015 på åtta lokaler i Gotlands län. Undersökningen är ett led i karakteriseringen av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrä-vande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

Samtliga åtta undersökta lokaler i Gotlands län 2015, hade IPS-index som hamnade i klass 2, god status. Av dessa låg I02 Lummelundaån och I12 Sno-derån låg nära gränsen mot måttlig status respektive i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Detta tillsammans med en mycket stor mängd näringskrä-vande arter (TDI) resulterade i att en expertbedömning gjordes till måttlig sta-tus på dessa två lokaler.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

Samtliga lokaler i undersökningen klassades år 2015 som alkaliska, dvs. års-medelvärdet för pH bör ligga över 7,3.

Analys av missbildningar på kiselalgsskalen utfördes på samtliga lokaler i Got-lands län 2015. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % eller mindre än 1 % på de flesta punkter, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I I15 Idån och I20 Laxarveån noterades en något förhöjd andel missbildningar, vilket kan betyda en svag påverkan.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Visby: Länsstyrelsen , 2016. , s. 46
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2016:4
Emneord [sv]
kiselalger, Gotland, EU's ramdirektiv, miljötillstånd, statusklassning, IPS, surhetsindex
HSV kategori
Forskningsprogram
Sveriges miljömål, Levande sjöar och vattendrag
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6377OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6377DiVA, id: diva2:907937
Tilgjengelig fra: 2016-03-01 Laget: 2016-03-01 Sist oppdatert: 2016-03-01bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(2041 kB)16 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 2041 kBChecksum SHA-512
dbaa59bf4ca8946aa5d85bb43b4f80d9f19b8e1ca1eea63a5fdee1042d987a131351ce006aa557322d0d6e52a673aff8f4507f62dfc0c8d60d488b0ff137dff2
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 16 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 21 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf