Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Litteraturstudie om alger utmed Gotlands kust
2015 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Makroalger har alltid varit en värdefull naturtillgång. Redan under 1600- och 1700-talet utvanns soda ur alger för glastillverkning och under 1800-talet utgjorde alger råvaran för framställning av jod. De har använts frekvent som föda både till människor och husdjur och som gödsel eller jordförbättrare inom jordbruket. Dessutom användes alger inom folkmedicinen.

Makroalger finns i salt- och bräckvatten. De klassificeras som brun-, röd- eller grönalger beroende på de olika pigment som används vid fotosyntesen och som även ger algen sin karaktäristiska färg. Makroalger är ingen homogen grupp, olika alger har olika strategier. Några arter har långsam tillväxt med fördröjd reproduktion och andra har snabb tillväxt och kort livscykel. Samtliga arter kan dock reproducera sig både sexuellt och asexuellt. Makroalger har ett stort ekologiskt värde eftersom de utgör en stor del av primärproduktionen i den marina näringskedjan. Dessutom förser de haven med syre!

Den globala omsättningen av alger 2010 var 19,8 miljoner ton varav majoriteten (95 procent) var odlade alger till ett värde av 4,3 miljarder Euro. Resterande 5 procent omfattar alger som skördats ute till havs. I Östersjöområdet är kommersiell produktion och användning av makroalger fortfarande relativt begränsad. I Europa är omsättningen 82 000 ton (2010) varav enbart 700 ton kom från odlingar.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Visby: Länsstyrelsen , 2015. , s. 20
Serie
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2015:11
Emneord [sv]
alger, makroalger, naturtillgång, jod, saltvatten, brackvatten, primärproduktion, tång
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6334OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6334DiVA, id: diva2:902280
Tilgjengelig fra: 2016-02-10 Laget: 2016-02-10 Sist oppdatert: 2016-02-26bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1992 kB)596 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1992 kBChecksum SHA-512
e6b64d37b7025e1f376ffec416185cff272e14f792c1aeeef7f72a095abfe52f6d10420a2ec141c8d36e9e4eff48837bee82b60cec1816611926558c0ffbf40e
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 596 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 510 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf