Storån som är Bolmens största tillflöde är hårt belastad av olika tungmetaller. Det går en tydlig gräns för var den mänskliga (antropogena) påverkan börjar få betydelse. Uppströms Hilllerstorp är halterna av metaller låga och är i nivå med de naturliga bakgrundshalterna i området. Från området runt Hillerstorp sker det första stora tillskottet av metaller av antropogent ursprung. Ytterligare tillskott sker sedan från trakten kring Marås via Lillån från Hästhultasjön, Lillån (Havridaån) som avvattnar Bredaryd, Lanna och Kulltorp samt från trakten kring Forsheda. Inom avrinningsområdet finns flera metallindustrier, även om antalet minskat. Det finns även deponier och läckage från dessa i kombination med utsläpp från industrier påverkar vattenkvaliteten i Storåns avrinningsområde. De kända utsläppen till vatten från industrierna i området är dock små (Länsstyrelsen 2000). Utsläppen av metaller har minskat under de senaste 10-15 åren, men problemen med höga metallhalter i vattensystemet har inte minskat. Orsaken till detta är att det finns flera förorenade mark- och vattenområden inom avrinningsområdet. Mätningar av vattenkvaliteten görs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen (SRK) i Lagan. I en tidigare rapport från 2000 konstateras att metallbelastningen är stor, framförallt i Storåns nedre delar, men att källorna inte alltid är kända. Fem områden pekas ut som särskilt viktiga att undersöka närmare; Kvarnasjön, dagvattendike i Hillerstorp, Helvetesbäcken och Hästhultasjön, tilloppsdiken till Storån i Forsheda och Lillån (Havridaån) i Bredaryd (Länsstyrelsen 2000). Ett projekt startade 2002 i syfte att kartlägga metallpåverkan från olika delar i avrinningsområdet. Projektet är ett samarbete mellan Gnosjö och Värnamo kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Projektets syfte är att förbättra vattenkvaliteten i Storån i enlighet med miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" samt "Giftfri miljö". Projektet har finansierats via bidrag från Naturvårdsverkets rambidrag för utredning av förorenade områden kompletterat med kommunala medel. Följande delmoment har ingått i projektet: - Ett utökat kontrollprogram för metaller i vatten har löpt under 2002-2003. Nätet av provpunkter har gjorts finmaskigare i syfte att ringa in förorenade områden. Dessutom har sedimentundersökningar, metaller i vattenmossa och fisk undersökts.- Fiskhälsa och -kondition har undersökts på flera platser i Storån.- Inventering och kartläggning av misstänkta förorenade områden har genomförts av Gnosjö och Värnamo kommuner. Resultat redovisas i en separat rapport (Sandell, Melle och Martinsson 2003). Av de undersökta metallerna är påverkan störst av koppar, krom, nickel och zink. Halterna av koppar, krom och zink i vatten och sediment visar inte några tydliga tecken på att minska. Däremot minskar transporten av nickel, kadmium och bly till Bolmen samtidigt som även halterna i ytsedimenten i Bolmen minskar. Fisken innehåller inga hälsofarliga halter av bly, kvicksilver eller kadmium enligt livsmedelsverkets gränsvärden. Halterna är dock förhöjda vad gäller koppar, krom, nickel och zink, men för dessa ämnen saknas gränsvärden. Utvärderingen av metallhalterna i Storån är uppdelat i två referensområden och fem områden med stor mänsklig påverkan.