Tätortsluften i tre kommuner i Jönköpings län (Nässjö, Värnamo och Eksjö) undersöktes under perioden från december 1997 till april 1998. I Nässjö kommun var en station placerad, i Värnamo kommun tre stationer samt i Eksjö kommun var två stationer placerade. Lokalerna valdes så att en represenativ bild av luft där människor vistas i centrala delar av tätorter kunde bestämmas. Tätorternas värden jämfördes därefter med s k referensstationer vilka var placerad på landsbygden, utan tydlig påverkan från större vägar eller tätorter. Totalt utfördes sex veckolånga mätningar på vardera lokalen med ungefär tre veckors mellanrum. Ytterligare en station, Eksjö tätort, redovisas men härvid användes månadslånga exponeringar av provtagningsutrustningen under vintermånaderna. Provtagning har ägt rum med s k passiva diffusionsprovtagare vilka ställer in sig i jämvikt med gaser i luften. I föreliggande undersökning analyserades svaveldioxid, kvävedioxid, ozon samt åtta olika flyktiga organiska ämnen (VOC). Resultaten har jämförts med såväl gällande miljökvalitetsnormer som föreslagna. I de fall som miljökvalitetsnormer överskrids skall kommuner upprätta åtgärdsprogram för att minska halterna. Mätningarna i Nässjö, Värnamo och Eksjö kommun visar på följande: -Svaveldioxidhalterna (SO2) underskred gällande miljökvalitetsnorm på alla lokalerna. Halterna var ca 1-5 mikrog/m3 och miljökvalitetsnormen (vinter och årsmedel) är 20 mikrog/m3 utanför tätort och 50 mikrog/m3 inom tätort. Ingen lokal kunde urskiljas statistisk från de övriga. -Kvävedioxidhalterna (NO2) underskred gällande miljökvalitetsnorm med ca 50% på alla lokaler. Även korttidsexponeringsnormer underskreds på samtliga lokaler. Halterna för samtliga tätorter varierar mellan 3-24 mikrog/m3 och miljökvalitetsnormen är 40 mikrog/m3 (årsmedel) inom tätorter och 30 mikrog/m3 utanför tätort. Tätorterna Nässjö, Värnamo och Bor hade signifikant högre värden än referensstationerna samt vad som kunde uppmätas i Mariannelund. Landsbygdsvärdena varierade mellan 1.8 och 11 mikrog/m3. -Marknära ozon (O3) var generellt underskridande föreslagna riktvärden på samtliga lokaler. Endast vid enstaka tillfällen överskreds riktvärdet och då även på referensstationerna vilket tyder på andra orsaker än lokal källa, t ex vindar, klimatfaktorer etc. Samtliga lokaler uppvisade hög variation med koncentrationer mellan 25-95 mikrog/m3. Föreslaget riktvärde är 120 mikrog/m3 som timmedelvärde för hälsa. Under vegetationsperiod föreslås ett riktvärde på 50 mikrog/m3 av Naturvårdsverket. -Flyktiga organiska föreningar (VOC) var jämfört med referensstationerna höga i samtliga tätorter (summaVOC 12-33 mikrog/m3 ) förutom Mariannelund vilken var i samma storleksordning som referensstationerna (summaVOC 1-6 mikrog/m3). Utav totalhalten VOC utgjorde bensen, toluen samt xylen tillsammans mer än 90% av totalhalten. För VOC som grupp finns ingen föreslagen miljökvalitetsnorm eller riktvärden. Men för vissa enskilda, t ex bensen, finns miljökvalitetsnorm föreslagen (se nedan). -Bensen överskred föreslagen miljökvalitetsnorm (2.5 mikrog/m3) i samtliga tätorter förutom Mariannelund. I Värnamo var bensenhalterna aldrig under föreslagen norm (medel 4.6 mikrog/m3). Referensstationerna var aldrig över föreslagen norm (medel 1.1 respektive 1.2 mikrog/m3 i Tuddabo respektive S Vixen). Båda referensstationerna var lika och skilde sig statistiskt från tätorterna Nässjö, Värnamo och Bor men ej från Mariannelund. -Toluen var på samtliga lokaler under föreslaget riktvärde såsom angivit av IMM, mellan 40-400 mikrog/m3 som lågrisknivå för hälsa. I tätorter varierade värdena mellan 1.38 och 13.8 mikrog/m3, medan utanför var värdena mellan 0.2 och 1.7 mikrog/m3. Sammanfattningsvis understiger huvuddelen av tätorterna (och referenser) uppsatta eller föreslagna miljökvalitetsnormer. Åtgärdsprogram bör främst inriktas mot flyktiga ämnen samt marknära ozon. Det sistnämnda är dock troligen till stor del styrt av andra processer än vad som orsakas av t ex tätorters aktivitet. Klimatologiska orsakar ligger troligen bakom höga ozonhalter. Av de undersökta tätorterna var luften sämst i Värnamo och bäst i Mariannelund. De s k referensstationerna, vilka representerar bakgrundshalter för olika ämnen, var oftast signifikant lägre än tätorter och uppvisar god luftkvalitet och infriar de nationella målen Frisk Luft och God Bebyggd Miljö.
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05