Slåttergubbemal Digitivalva arnicella är en fjärilsart som klassats som Starkt hotad i den svenska rödlistan. Fjärilen är beroende av värdväxten slåttergubbe som gått tillbaka kraftigt på många håll i Europa till följd av det rationaliserade jordbruket. Slåttergubbemal innefattas av åtgärdsprogrammet för småfjärilar på slåtteräng där länsvisa inventeringar förordas för att klarlägga fjärilens utbredning och status i landet. Syftet med den utförda studien är således att undersöka fjärilens förekomst i Jönköpings län och ta fram skötselförslag för aktuella marker. Under sommaren 2008 inventerades förekomsten av slåttergubbemal på 24 naturbetesmarker i Jönköpings län genom att söka efter larvminor på bladen av slåttergubbe. Faktorer som till exempel vegetationshöjd och vegetations­sammansättning analyserades därefter för att se huruvida några samband som förklarar förekomsten av fjärilen skulle framträda. Larvminor påträffades på 13 av de besökta lokalerna (54 %). Resultaten av analyserna påvisade ett positivt samband mellan antal minerade plantor och beståndsstorlek (antal skott) av slåttergubbe, det vill säga där det fanns gott om slåttergubbe fanns vanligtvis också en större population av fjärilen. Analyserna visade inga skillnader i vegetationssammansättning mellan lokaler med respektive utan fjäril. Vegetationshöjden var däremot högre kring angripna plantor på de lokaler där fjärilen förekom jämfört med vegetationen kring plantor på lokaler utan fjäril. Slåttergubbebladen var också i genomsnitt större på plantor från lokaler med fjäril jämfört med plantor från lokaler utan fjäril. Sammantaget kan detta tolkas som att hävdtrycket var lägre på de lokaler där fjärilen fanns och att fjärilen på dessa lokaler löper mindre risk att drabbas av att värdväxten betas av eller trampas ned. En viss hävd är dock nödvändig för att slåttergubben skall trivas vilket medför att man på lokaler där fjärilen finns närvarande bör bedriva en extensiv hävd. På flertalet lokaler är det emellertid aktuellt med röjning av sly och örnbräken som på sikt skulle missgynna slåttergubben genom alltför kraftig skuggning. Troligtvis finns slåttergubbemal på många fler lokaler i länet och resultaten tyder på att chanserna att påträffa malen är större där det finns gott om slåttergubbe. Under 2009 bör uppföljning ske av de lokaler där malen påträffades samt övriga lokaler där åtgärder föreslås. Under följande år bör lokalerna inventeras översiktligt med jämna mellanrum och nya lokaler eftersökas kring de idag kända lokalerna.