Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Status, trender och skydd för flodpärlmusslan i Sverige
Ansvarlig organisasjon
2008 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras för första gången ett försök att räkna efter i hur många vattendrag i Sverige det finns flodpärlmusslor enligt SMHI:s definition av vattendrag. Dessa konstaterades vara 551 stycken. Resultatet från enkäten visar att arten är vida spridd i Sverige. Förekomster har rapporterats från Vramsån i Skåne till Hintsajoki i Norrbotten. Flodpärlmusslan saknas dock längs fjällkedjan, östra Svealand och centrala Götaland. I hela 16 av Sveriges län finns levande bestånd. Arten saknas dock i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län samt i Kronobergs och Gotlands län, men skalfynd gjordes så sent som 1975 i Stockholms län (Åvaån) och 1997 i Södermanlands län (Kilaån). Flest vattendrag med flodpärlmussla finns i sydöstra norrlands kusttrakter, där Västernorrlands tillsammans med Gävleborgs län hyser ca 40 % av alla musselförande vattendrag. Bottenhavsdistriktet är därigenom med sina totalt 296 vattendrag (54 % av totalantalet) det rikaste vattendistriktet avseende förekomst av flodpärlmussla. Det näst rikaste är Västerhavets distrikt med 107 vattendrag (19 %).I 465 av de 551 vattendragen med flodpärlmussla finns uppgifter om minsta funna individ. I 234 av dessa 465 har konstaterats att föryngring sker, vilket motsvarar ca 50 % av det totala antalet vattendrag med flodpärlmussla. Vattendrag med förekomst av små (unga) flodpärlmusslor blir oftast mer uppmärksammade i naturvårdsarbetet. I de 86 musselförande vattendragen varifrån ingen kunskap finns så dominerar därför troligen vattendrag med fynd av endast stora musslor. Det innebär att andelen vattendrag med föryngrande bestånd i Sverige ligger i spannet 43-50 %. Således kan det konstateras att i mer än hälften av Sveriges vattendrag med flodpärlmussla saknas bevis på att nya musslor har rekryterats till populationen under de senaste 20 åren!Från 285 bestånd finns noggrannare undersökningar, vanligtvis då med metoden undersökningstyp stormusslor, övervakning av flodpärlmussla (109 stycken), alternativt metoden för enkel statusbeskrivning (176 stycken). Resultaten från dessa noggrannare undersökta bestånd visar samma dystra resultat. I ca 50 % kunde ingen rekrytering påvisas. Klassningen av dessa noggrannare undersökta bestånd visar att i endast ca 13 % är rekryteringen så god att bestånden kan anses vara livskraftiga. Resultaten indikerar även att det finns en skillnad mellan norra och södra Sverige beträffande musslornas livskraft. I nordligaste Sverige, Norrbotten och Västerbotten, med sammanlagt 110 vattendrag, finns föryngring i ca 55 % av dessa, medan södra och sydvästra delen av Sverige, Västra Götaland, Halland och Skåne, med sammanlagt 80 vattendrag, har föryngrande flodpärlmusslor i bara 21 % av dessa. Analysen visar även att det är generellt sett sämst livskraft i musselbestånd i de mindre avrinningsområdena längs kusten, alltså i de mindre vattendragen i Sveriges kustavrinningsområden. I drygt 30 %7av dessa vattendrag har det bedömts att det endast finns < 500 stora och troligen överåldrade individer av flodpärlmussla kvar i livet.Bland de 109 vattendrag som undersökts med metoden övervakning av flodpärlmussla var de tre individrikaste vattendragen Räggån i Jämtlands län med 1,423 miljoner flodpärlmusslor, Paubäcken i Västerbottens län med 567 000 och Långsån i Jämtlands län med 431 000 individer. De tre högsta medeltätheterna påträffades i Räggån Jämtlands län med 40 ind./m2, Lillån Gävleborgs län, med 26,7 ind./m2 och Långsån, Jämtlands län, med 24,6 ind./m2. Den största andelen flodpärlmusslor < 50 mm påträffades i Maljan, Västernorrlands län, 32 %. Den näst största i Länglingsån, Jämtlands län, 30 % och den tredje största andelen i Lillsjöbäcken, Örebro län, där andelen var 29,5 %.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Länsstyrelsen i Västernorrlands län , 2008. , s. 81
Serie
Länsstyrelsen Västernorrlands län, ISSN 1403-624X ; 2008:12
HSV kategori
Forskningsprogram
Sveriges miljömål, Levande sjöar och vattendrag; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3868OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3868DiVA, id: diva2:863871
Merknad

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tilgjengelig fra: 2015-10-23 Laget: 2015-10-23 Sist oppdatert: 2016-01-21bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(3286 kB)482 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 3286 kBChecksum SHA-512
85ae30b5436a78cdae33acd8c8d8360cac5514bead2f64adff69b06a6928061849e30e14c4b20a0dbe98c79f186405cb629320bf58408d5ab66bebc25011fbe9
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 482 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 308 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf