Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Köpingsån och Köpingsviken: en långtidsutvärdering av recipientkontrollens mätningar
Ansvarlig organisasjon
2002 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Utvecklingen och förändringar i land- och vattenmiljön följs inom ramen för den regionala miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen.I denna rapport redovisas en långtidsutvärdering av recipientkontrollen i Köpingsån och Köpingsviken. Köpingsån rinner genom tre kommuner innan den via Köpingsviken mynnar i Mälarens västra del Galten. Ån avvattnar ett 289 km2 stort område, som i norr domineras av skogsmark och i söder av jordbruksmark. Två förgreningar, Kölstaån och Valstaån, rinner strax uppströms Köpings stad ihop till Köpingsån.De stora punktkällorna i Köpingsåns vattensystem är belägna i anslutning till Köpingsviken. Det är framför allt Norsa avloppsreningsverk och Hydro Agri (f d SUPRA AB) som är destörsta punktkällorna för näringsämnen till systemet. Idag tillförs en minst lika stor del från själva Köpingsån, genom diffusa källor som jordbruks- och skogsmark samt enskilda avlopp.Provtagningar i Köpingsån och Köpingsviken har pågått sedan år 1964 och sedan år 1975 finns ett samordnat kontrollprogram för hela avrinningsområdet. I vattensystemet är den stora tillförseln av näringsämnen till vattnet det största miljöproblemet.Vid provtagningsperiodens början fanns inga begränsningar för utsläpp till vatten och stora mängder näringsämnen släpptes framför allt ut från konstgödselfabriken SUPRAAB (nuvarande Hydro Agri). Vid miljöskyddslagens tillkomst i slutet av 1960-talet ställdes krav på bättre rening och utsläppen från verksamheten har sedan dess minskat drastiskt.Förutom Brommaverkets avledning till kusten år 1989 är det SUPRA:s minskade utsläpp till Galten i slutet av 1960-talet som mest bidragit till kväveavlastningen till Mälaren(Mälarrapporten). Även reningsverkets utbyggnad i början av 1970-talet har bidragit till minskningen. Idag tillförs största delen av näringsämnena från Köpingsåns diffusa utsläpp. Näringstillståndet i sjöarna har inte förändrats under provtagningsperioden. Problemen med försurning är ganska begränsade, men i de nordvästra delarna av avrinningsområdet finns vissa försurningseffekter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Länsstyrelsen i Västmanlands län , 2002. , s. 31
Serie
Länsstyrelsen i Västmanlands län, ISSN 0284-8813 ; 2002:1
Emneord [sv]
Västerås, Sötvatten, Vattendrag, Vattenvård, Miljöövervakning, Västerås
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3673OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3673DiVA, id: diva2:863672
Merknad

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tilgjengelig fra: 2015-10-23 Laget: 2015-10-23 Sist oppdatert: 2015-12-10bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(630 kB)135 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 630 kBChecksum SHA-512
7d6308c3a9d5fa6d7b3b7fa31fe5ec35c730d1d97c4fece8d6125a7e66f5ceb5d4482b5e915fc452a47520448155b6ba730ee60cc00497997fb67f4764b232bb
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 135 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 47 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf