Meddelandet är ett särtryck ur Svensk Botanisk Tidskrift volym 90 (1996) sid 241-262.Nyckelbiotopsinventeringen av skogsmark inleddes i Halland 1992. I delar av Falkenbergs och Varbergs kommuner var antalet funna nyckelobjekt och rödlistade arter i bokskog relativt lågt. Detta gällde även äldre skog med en till synes lämplig struktur. Samtidigt hittades mängder av nyckelobjekt och rödlistade arter i norra delen av Halmstads kommun. Skillnaderna var så slående att det blev naturligt att börja leta efter orsakerna.I Malmströms översiktskartor över skogstillståndet i Halland vid skilda tisperioder antyder ett svar. Kartan för 1850 visar att stora delar av Varbergs kommun då var skogslösa, den skogliga kontinuiteten har varit bruten. I norra delen av Halmstads kommun, särskilt kring Fröllinge och Kvibille, finns en hög koncentration av nyckelobjekt. 1850 utbredde sig här omfattande lövskogsområden med bok som dominerande trädslag. Samma skogsområden finns representerade på översiktskartan även från 1650.Sambandet mellan lokaler för rödlistade lavar och lokaler med lång skoglig kontinuitet undersöktes genom att läget för lokaler med minst fem kända rödlistade lavarter jämfördes med utbredningen av skog 1650 och 1850. Resultatet visade att hela 36 av de 38 topplokalerna (95 %) där minst 10 rödlistade lavarter påträffats hade lång skoglig kontinuitet. Av de 83 lokaler där 5-9 rödlistade arter påträffats var andelen 79 % (66 lokaler).