Svinrotvecklaren Eucosma scorzonerana är en starkt hotad (EN) art i Sverige. Den är för närvarande endast känd från fyra lokaler på Gotland, men har tidigare även hittats i Garphyttans nationalpark på fastlandet. Studien genomfördes under sommaren 2007 för att samla information om svinrotvecklarens ekologi, livscykel och habitatpreferenser. Mycket lite är känt om artens ekologi, men man förmodar att larven utvecklas i blommor av svinrot Scorzonera humilis. Fynd av troliga svinrotvecklarlarver 2006 är gjorda i gallbildningar i svinrotsblommor. De kända lokalerna är dels ängen, dels gläntor eller hyggen i tallskog. I områden utan svinrot i Norge och Baltikum där arten är funnen, har även slåtterfibbla Hypochoeris maculata föreslagits som värdväxt. I slutet av maj samlades vuxna fjärilar in och sattes i burar över svinrotsplantor. Tanken var att fjärilarna skulle lägga ägg och att man sedan skulle kunna följa larvutvecklingen och även jämföra utvecklingen mellan burar som stod soligt och skuggigt. En bur sattes också över slåtterfibbla. Trots idogt letande kunde vare sig ägg, eller senare larver, hittas på blommorna, i omgivande vegetation eller i marken. I slutet av juni när blommorna fröade av sig, skivades alla blommor, och i fyra blommor fanns då spår av exkrementer som kan härröra från fjärilslarver. Svinrotvecklaren är svårodlad (vilket även tidigare försök har visat) antagligen på grund av att den är känslig för de ändringar i mikroklimat som burarnas nät medför. Att den är kräsen vad gäller mikroklimatet kan vara en orsak till att den finns på så få lokaler trots att svinrot är en vanlig växt på Gotland. Vissna svinrotsblommor samlades i början av juni, dels från ängen, dels från tallskogslokaler. Dessa genomsöktes på fjärilslarver och andra insekter. Två olika arter av fjärilslarver hittades, varav en sedan kläcktes i början av juni och blev bestämd till småprickig gråvecklare Cnephasia genitalana, en polyfag fjäril, men svinrot verkar inte nämnas bland dess värdväxter i litteraturen. Den andra fjärilsarten verkade göra sig redo för övervintring i slutet av juli och kunde inte artbestämmas. Mycket tyder på att detta kan vara svinrotvecklarlarver (habitat, likhet med nära släktingar). Senare hittades två andra arter av fjärilslarver, varav den ena också är en kandidat till att vara svinrotvecklarens larv. I svinrotblommorna hittades också en stor mängd andra insektslarver (steklar och flugor) som åt på de mognande fröerna. Endast ca 5 % av blommorna var utan några larver alls. Drygt två tredjedelar av blommorna hade gallbildningar där frukterna är uppsvällda, vilket ofta syns tydligt utifrån. I dessa lever knubbiga vita larver, vars arttillhörighet är okänd (övervintrar antagligen som larver). Den rika förekomsten av andra insektslarver medför att det finns en stor konkurrens om svinrotsfrukterna. Även andra typer av interaktioner är tänkbara, i synnerhet med de gallbildande insekterna där fruktämnena sväller upp och sitter kvar hela sommaren. De förmodade svinrotvecklarlarverna hittades dock både i blommor med och utan gallbildningar. Motsvarande undersökning gjordes även på slåtterfibblans blommor, men där hittades inga insekter alls! Man kan antagligen utgå från att slåtterfibbla inte utgör någon viktig värdväxt för svinrotvecklaren på Gotland. Jämförelser mellan ängen och tallskogshabitat visade ingen signifikant skillnad mellan andelen blommor som hyste gallbildande respektive icke gallbildande insektslarver. Dock hittades samtliga förmodade svinrotvecklarlarver i tallhabitat, men fynden är för få för att dra några säkra slutsatser. Även vuxna fjärilar hittades huvudsakligen i tallskog.