Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skogsskador till följd av våtmarkskalkning: omfattning och orsaker
Ansvarlig organisasjon
2004 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Kalkningen av vattendrag expanderade kraftigt i slutet på 1980-talet och i början på 1990- talet. Våtmarkskalkning visade sig vara den effektivaste metoden för att höja pH-värdet i försurade vattendrag och blev snabbt den mest använda metoden. Redan i detta skede varvegetationsskador på myrarna en välkänd bieffekt. Främst drabbades vitmossan som i det närmaste utrotades inom spridningsområdena. Kunskapen kring urvalet av lämpligakalkningsobjekt var tyvärr underutvecklad genom stora delar av expansionsfasen, vilket innebar att såväl olämpliga som onödigt stora områden kom att kalkas.Under 1990-talet skedde en successiv kunskapsuppbyggnad avseende urval av lämpliga spridningsytor och beräkning av arealdoser. Samtidigt ökade också medvetenheten avseendebehovet att minimera de negativa effekterna på vegetationen och för att minska olägenheternaför jägare och det rörliga friluftslivet. Övergång från kalkmjöl till granulerad kalk var ett mycket viktigt steg. Västerbotten var föregångslän och genomförde övergången redan 1997. I och med användandet av granuler så undveks påverkan på kantzonerna runt de kalkade våtmarkerna. Dessutom reducerades olägenheterna för jägare och bärplockare till ett minimum.Hösten 2000 kontaktades Länsstyrelsen av en markägare som berättade att det fanns skadade tallar på och i anslutning till Jämmerdalsmyran, som är en kalkad våtmark i Umeå kommun. En utredning initierades i form av ett examensarbete som utfördes av Otilia Johansson,student på Mark- och miljöprogrammet vid Skogshögskolan (SLU) i Umeå. Handledare för utredningen var Peter Högberg som är professor vid institutionen för skogsekologi på SLU i Umeå. Utredningen visade att de skadade träden led av borbrist. Bristen på bor var en effekt av den pH-höjning som kalken åstadkommit i marken.Under hösten 2002 genomförde Länsstyrelsen en länsomfattande inventering av skogsskador i anslutning till kalkade våtmarker. Inventeringen genomfördes av Otilia Johansson. I föreliggande rapport redovisas resultaten. Resultaten ska utgöra underlag dels för åtgärder som syftar till att minimera skadorna och dels för de påbörjade diskussionerna om ekonomiskkompensation till drabbade markägare.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Länsstyrelse i Västerbotten , 2004. , s. 41
Serie
Meddelanden från Länsstyrelsen, Västerbottens län, ISSN 0348-0291 ; 2004:6
Emneord [sv]
Umeå, Västerbotten, Träd och buskar, Sötvatten, Våtmark, Umeå
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2818OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2818DiVA, id: diva2:862810
Merknad

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Tilgjengelig fra: 2015-10-23 Laget: 2015-10-23 Sist oppdatert: 2015-11-05bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(2001 kB)215 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 2001 kBChecksum SHA-512
3673d8922758c6fd2620d734ab336862aa361e6c17baa55b8da2091c10a979a6c984b35bf4caa94b168f743a05281ef7b25a543acf17175b9da2457aca1c8d0f
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 215 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 174 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf