Sammanfattning

I Västmanlands län har bottenfaunaundersökning utförts i 24 vattendrag och i en

sjö. Provtagningen ägde rum i maj, juli och oktober 2010 och utfördes med M42-

metoden.

Syftet med undersökningen var dels kalkningseffektuppföljning, dels identifiering

och följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden samt att

ta fram underlag för arbetet med EU:s Ramdirektiv för vatten. Ytterligare ett syfte

med undersökningen var att bedöma effekter av reglering nedströms

kraftstationsdammar.

Möjligheten att bedöma effekter av reglering på bottenfaunan nedströms

kraftverksdammar var begränsad utifrån klassning av ekologisk status enligt

bedömningsgrunderna. Vid den egna bedömningen av ekologisk status var

effekterna tydligare.

Resultaten från provtagningen analyserades med indexen i Bedömningsgrunder

för sjöar och vattendrag. Enligt bedömningsgrunderna var den ekologiska statusen

hög i sex av 26 undersökta lokaler, god status i nio lokaler, måttlig i sex av

lokalerna, otillfredsställande i tre och slutligen två lokaler med dålig status.

Enligt den egna bedömningen hade tre lokaler mycket högt värde, sju lokaler hade

högt värde, åtta lokaler hade medelvärde, fyra lokaler hade lågt värde och

slutligen fyra med mycket lågt värde.

I 20 av de 26 undersökta lokalerna visade indexet MISA, som indikerar

försurningspåverkan, att vattendraget är nära neutralt, två lokaler visade måttligt

surt vatten, tre lokaler visade surt vatten och slutligen en lokal visade mycket surt

vatten. Den egna bedömningen utifrån bottenfaunan visade tre lokaler nära

neutralt, 14 lokaler måttligt surt, sex lokaler surt och slutligen tre lokaler mycket

surt vatten.

Tre lokaler med bedömningen mycket högt värde var; Vågsjöbäcken (VS 2136),

Krabobäcken (VS 2144) och Nälabäcken (VS 519). Alla dessa tre innehöll mycket

fina biotoper med varierande bottenstruktur och olika flöden samt slamfria

bottnar. Naturvärdet var mycket högt på dessa platser.

Fyra lokaler med mycket lågt värde var Tjurlångsbäcken (VS 2127), Uggelforsån

(VS 426), Gisslarboån (VS 2131) och ”Djupebobäcken” (VS 2133).

Tjurlångsbäcken och ”Djupebobäcken” var rätade och hade ett 30 - 40 cm tjockt

sedimentlager och extremt ensidig bottenstruktur till följd av detta. Gisslarboån

verkar påverkad av tidigare järnverksamhet medan bottenfaunan i Uggelforsån var

gravt skadad, troligtvis till följd av tidigare gruvverksamhet.