Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden

1998

–2005 har beräknats till 3 150 ha, varav 2 490 ha nybyggnation och 660 ha för

vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast

den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form

av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den

minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till

en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10-

årsperioden 1996

–2005 kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till

3 430 ha, varav 2 700 ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad.

Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och är år

2005 mer än tre gånger så stor som år 1996, samtidigt som nyproduktionen av

bostäder och lägenheter i det närmaste också har tredubblats. Ca 75 procent av den

jordbruksmark som bebyggts har använts till småhusbyggande.

Exploateringen av jordbruksmark vid vägutbyggnad är mera ojämt fördelad över

perioden. Det stora motorvägsbyggandet kring Malmö är klart dominerande.

Av den exploaterade jordbruksmarken är vid bebyggelseutvecklingen 69 procent

åkermark, 3 procent betesmark och resten övrigt eller okänt ägoslag. Vid vägutbyggnaden

är 85 procent åkermark, mindre än en halv procent betesmark och resten

övrigt eller okänt.

5

Drygt 1 500 ha av de 2 700 ha som bebyggts ligger i eller i anslutning till tätorter och

är alltså ett resultat av tätortsförtätning eller tätortsexpansion. Som absolut högst var

denna siffra under 1970-talet med det s.k. miljonprogrammet, då ca 16 000 ha jordbruksmark

togs i anspråk av dessa anledningar.

Tätorterna uppgick i slutet av 2005 till 1 940 stycken. 1 808 av dessa har jordbruksmark

inom 50 m från tätortsgränsen. Arealen på denna mark motsvarar 28 procent av

totala landarealen inom denna 50-meterszon. Går vi ut till 300 m har 1 850 tätorter

jordbruksmark inom detta avstånd. Andelen är här 32 procent av landarealen.

Förändringar enligt olika register har dålig överensstämmelse. En kraftig ökning av

betesmark enligt blockkartorna ger ökad areal jordbruksmark totalt åren 1998

–2005.

Fastighetstaxeringsregistret och Lantbruksregistret ger båda minskad totalareal jordbruksmark,

dock med kraftig skillnad både totalt för riket och på regional nivå.

Kvalitén i uppgifterna är beroende av innehållet i Blockkartan 1998, vilken använts

som underlag för beräkningen av exploaterad areal. Kartan omfattar 170-230 000 ha

mera åkermark än fastighetstaxeringen och lantbruksräkningen för samma år. Å andra

sidan är summan av arealerna betesmark samt övrigt och okänt 300 000 ha lägre än

arealen betesmark enligt fastighetstaxeringen. Blockkartan 2005 har en väsentligt

högre tillförlitlighet, och en framtida uppföljning utifrån detta underlag skulle höja

tillförlitligheten i beräkningarna.