Ekonomisk värdering med scenariometoder: En vägledning som stöd för genomförande och upphandling
Ansvarlig organisasjon
2011 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]
Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänster, hälsa, kulturmiljötjänster och annat som
saknar ett marknadspris är både användbart och nödvändigt i många sammanhang i
vårt samhälle. Genom ekonomisk värdering av sådana så kallade
ickemarknadsvaror
kan beslutsunderlag som t.ex. samhällsekonomiska konsekvensanalyser
bli mer kompletta. Ekonomisk värdering spelar också en viktig roll för att
kunna skapa internationella, nationella, regionala och lokala räkenskapssystem som
ger bättre information om hållbar utveckling än vad dagens räkenskapssystem ger.
Vidare ger ekonomisk värdering en grund för att hitta lämpliga nivåer på styrmedel
som t.ex. miljösubventioner och miljöskatter.
För att i praktiken genomföra ekonomisk värdering finns en rad olika värderingsmetoder
att tillgå. Den här vägledningen handlar om den grupp av värderingsmetoder
som på svenska brukar kallas scenariometoder (
stated preference methods).
Behovet av en sådan vägledning förklaras bland annat av att scenariometoder är
attraktiva på grund av sin flexibilitet och förmåga att fånga in totala ekonomiska
värden. Samtidigt innefattar tillämpningar av scenariometoder vanligen ett flertal
komplicerade bedömningar, inklusive att bedöma när det är lämpligare att använda
sig av andra värderingsmetoder. Vidare har tidigare studier indikerat att myndigheter
som behöver ekonomiska värderingar inte anser sig ha tillräckligt underlag eller
tillräcklig kompetens att ta fram detta underlag och/eller för att kunna använda
dessa värden. Detta försvårar genomförandet av det arbete som myndigheterna
behöver göra i sin verksamhet, exempelvis arbete med konsekvensanalyser. Därför
har vägledningen ett tvådelat syfte. Den avser att i) ge stöd åt myndigheter/
personer utan förkunskaper om scenariometoder vid upphandling av scenariostudier,
och ii) ge stöd vid myndighetens eget utförande av en scenariostudie.
Slutmålet med vägledningen är att den ska ge ett för myndigheter gemensamt och
transparent underlag för att kunna beställa eller utföra scenariostudier på för myndigheter
angelägna områden. Det är även en fördel om scenariostudier genomförs
på ett enhetligt sätt eftersom det skapar jämförbarhet mellan studier. Studierna kan
sedan användas t.ex. i samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att belysa nyttan
av olika åtgärdsförslag.
Vägledningen ger en allmän bild över scenariometoders roll för beslutsunderlag
och består av ett antal kapitel som belyser särskilt viktiga moment i utvecklandet
av en scenariostudie. Innehållet består dels av löptext som är skriven på en nivå
som inte kräver förkunskaper i scenariometoder. Den texten är framför allt tänkt att
vara användbar för en upphandling av en scenariostudie och som stöd för att kunna
följa, förstå och utvärdera arbetet i en scenariostudie. Som hjälpmedel för detta
finns även ett antal kontrollfrågor. Dessutom innehåller vägledningen rekommendationer
– detta markeras i texten genom att ordet ”rekommendationer” eller ”rekommenderar”
anges i fetstil. I innehållet finns även fem boxar med fördjupningar.
NATURVÅRDSVERKET
RAPPORT 6469
Ekonomisk värdering med scenariometoder
7
Dessa belyser ett urval viktiga moment i samband med scenariostudier och är
främst avsedda som stöd åt läsare med förkunskaper om scenariometoder.
Vägledningen är indelad i följande elva kapitel:
Kapitel 1: Inledning
. Detta kapitel ger en bakgrund till vägledningen och redovisar
vidare dess syfte och hur arbetet med att ta fram vägledningen har gått till.
Kapitel 2: Varför behövs scenariometoder?
Här förklaras hur scenariometoder ger
viktig information för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Kapitlet går också
igenom hur scenariometoder skiljer sig ifrån andra metoder för att värdera ickemarknadsvaror.
Vidare introduceras de scenariometoder som vägledningen framför
allt handlar om:
the contingent valuation method (CV-metoden eller scenariovärderingsmetoden
som den ibland kallas på svenska) och
choice experiments (CEmetoden).
Kapitel 3: Urval av respondenter och typ av undersökning.
I detta kapitel ges råd
beträffande lämpligt urval av respondenter för en scenariostudie. En central fråga
att ställa sig är vems värdering av en förändring som undersökningen syftar till att
skatta. Vidare diskuteras hur data om respondenternas värdering bör samlas in –
genom personliga intervjuer, telefonintervjuer, postenkät, webbenkät eller någon
kombination?
Kapitel 4: Definition av hypotetisk förändring
. En viktig del av uppläggningen av
en scenariostudie är att definiera den hypotetiska förändring av tillgången på ickemarknadsvaran
som ska värderas. Kapitlet går igenom vad som är viktigt att tänka
på i detta definitionsarbete.
Kapitel 5: Beskrivning av värderingsscenario.
Alla scenariostudier går ut på att
beskriva och kommunicera ett scenario beträffande tillgången på den ickemarknadsvara
som ska värderas. Kapitlet går bland annat igenom de komponenter
som ett värderingsscenario består av.
Kapitel 6: Val av betalningsviljefråga
. Den fråga i en scenariostudie som ska ge
information om respondenternas värdering kan utformas på olika sätt. Kapitlet går
igenom de tillgängliga huvudvarianterna för CV-studier och även hur det så kallade
kostnadsattributet kan se ut i CE-studier.
Kapitel 7: Metoder för att hantera hypotetisk bias.
En vanlig kritik mot scenariometoder
är att resultaten kan bli snedvridna till följd av metodernas hypotetiska
karaktär, dvs. att metoderna inte baserar sig på individers faktiska marknadsbeteende.
Kapitlet presenterar två huvudtekniker som har utvecklats för att minska
risken för sådan s.k. ”hypotetisk bias”.
NATURVÅRDSVERKET
RAPPORT 6469
Ekonomisk värdering med scenariometoder
8
Kapitel 8: Testning av undersökningsinstrumentet.
Värderingsscenariet och de
frågor som respondenterna ska besvara måste alltid vara föremål för omsorgsfull
testning. Kapitlet presenterar två tekniker som lämpligen ingår i sådan testning,
dels att använda sig av fokusgrupper och dels av pilotstudier.
Kapitel 9: Svarsfrekvens och bortfallsanalys
. I detta kapitel ges rekommendationer
kring hur bortfall bör hanteras i en scenariostudie.
Kapitel 10: Grundläggande analys av data
. Vanligen syftar en scenariostudie till
att beräkna medelbetalningsvilja och total betalningsvilja för den population som
har studerats. Kapitlet redovisar hur sådana beräkningar vanligen går till.
Kapitel 11: Resursåtgång för en scenariostudie.
Inte minst som stöd för upphandling
exemplifieras i detta kapitel typiska arbetsmoment för en scenariostudie och
tidsåtgången för dessa moment.
Vägledningen innehåller dessutom material från två tidigare genomförda scenariostudier
i appendix A och B. Scenariostudien vars undersökningsinstrument finns i
appendix A gällde betalningsviljan för att inrätta Högarps by i Småland som ett
kulturreservat. I appendix B finns ett undersökningsinstrument som användes för
att skatta betalningsviljan för miljöförbättringar i ett svenskt kustområde. I flera av
kapitlen används materialet i appendix A och B för konkretiseringar och
exemplifieringar.
Abstract [en]
Economic valuation of ecosystem services, health, cultural environmental services
or other goods that do not have a market price is useful and necessary in several
societal contexts. Economic valuation of these types of
non-market goods makes
decision support tools, such as cost-benefit analyses, more complete. Economic
valuation also plays an important role in the creation of international, national,
regional and local accounting systems to provide improved information on sustainable
development, than do current systems. Economic valuation can also support
the choice of efficient levels for policy instruments such as environmental subsidies
or environmental taxes. There are several valuation methods that can be used
in this kind of economic valuation. This report aims to provide guidance on the
group of valuation methods called
stated preference methods.
The need for such guidance is explained by the attractive features of stated preference
methods, such as flexibility, and capacity to estimate total economic values.
However, stated preference methods usually also include several complex judgments
and choices, as well as determining whether other valuation methods would
be more appropriate. Earlier studies have shown that although Swedish authorities
require this kind of economic valuation, they rarely possess the expertise or supporting
materials needed to conduct these studies, develop the material needed, or
use estimated values for valuing non-market goods. This makes it difficult for
Swedish authorities to perform the work required, such as carrying out cost-benefit
analysis. Consequently, this report has two aims: i) Providing support to authorities
and individuals who lack familiarity with economic valuation when procuring a
stated preference study, and ii) providing authorities with support in conducting
their own stated preference studies.
The goal of this report is to provide Swedish authorities with a single clear guide to
support them in their procurement and conduct of stated preference studies in fields
relevant for each authority. A uniform method for conducting studies is desirable
as it facilitates comparisons between studies. Stated preference studies can be used
in cost-benefit analyses, for example, to assess the benefits of proposed management
plans or action programmes.
This guide provides a general picture of the role of stated preference methods as a
decision support tool, and describes the crucial components of a stated preference
study. The guide consists of a general introduction that does not require any prior
knowledge of stated preference methods. This introduction is meant as a support in
the procurement of stated preference studies. The general introduction can aid in
acquiring an understanding of this area sufficient to follow and assess the conduct
of a stated preference study. Most sections include questions that can be used for
examining and assessing the process of conducting the study. To help in the development
of a study, the report also provides recommendations, marked in bold text.
NATURVÅRDSVERKET
RAPPORT 6469
Ekonomisk värdering med scenariometoder
10
Finally, there are five sections of in-depth information on important elements of
stated preference studies. These are intended for individuals with some prior
knowledge of stated preference methods.
The guide consists of the following eleven sections:
Section 1: Introduction
. This section provides the background of, this guide, and
presents the aims and the process of developing it.
Section 2: Why are stated preference methods needed?
Stated preference methods
are needed because cost-benefit analyses require economic information on nonmarket
goods. This section also provides a presentation of other methods for economic
valuation of non-market goods, and the differences between these methods
and stated preference methods. In addition, this guide presents the main two stated
preference methods described presented:
the contingent valuation method and
choice experiments
.
Section 3: Selection of respondents and choice of survey method.
The section provides
advice on how to select a sample of respondents for a stated preference study.
A central issue is identifying the group whose evaluation of a given change the
study intends to measure. Methods for collecting data are presented, such as personal
interviews, telephone interviews, and mailed and Internet surveys. A combination
of methods might be necessary or appropriate.
Section 4: Definition of hypothetical change
. An important part of a stated preference
study is to define the hypothetical change in the provision of the non-market
good to be valued in the study. The section provides advice for defining these kinds
of changes.
Section 5: Description of valuation scenario.
All valuation scenarios are intended
to describe and communicate a scenario concerning the changed provision of a
non-market good to be valued in the study. The section describes the components
of a valuation scenario.
Section 6: Choice of a willingness to pay question
. The question in a stated preference
study that will provide information on how a respondent values a good can be
designed in several ways. The section presents the main alternatives for stated
preference studies. It also describes how the cost attribute of a choice experiment
can be designed.
Section 7: Methods for handling hypothetical bias.
A common criticism of stated
preference methods is that their result can be biased due to the hypothetical character
of the methods, as compared with an individual’s actual market behaviour. The
section presents two main methods for handling hypothetical bias.
Section 8: Testing of the survey instrument.
The valuation scenario and the questions
in the survey instrument always need to be tested carefully. The section presents
two techniques that can be used for testing; focus groups and pilot studies.
Section 9: Response rate and analysis of non-responses
. The section provides recommendations
for handling non-responses in a stated preference study.
Section 10: Basic data analysis
. A stated preference study is usually intended to
assess average willingness to pay and total willingness to pay in the population
studied. This section provides information as to how this is done.
Section
11: Use of resources for carrying out a stated preference study. This section
provides support for procuring a stated preference study and gives examples of
the time schedule and typical elements in the process of developing a stated preference
study.
In Appendixes A and B, the guide provides material from two previously conducted
stated preference studies. The survey instrument of the stated preference
study in Appendix A concerned the willingness to pay for making the village of
Högarp in the province of Småland into an historical and cultural heritage site. The
survey instrument in Appendix B was used for measuring the willingness to pay for
environmental improvements in a Swedish archipelago area. Several sections refer
to the material in Appendixes A and B to give practical examples.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Naturvårdsverket, 2011. , s. 114
Serie
rapport, ISSN 0282-7298 ; 6469
HSV kategori
Forskningsprogram
Sveriges miljömål, Bara naturlig försurning; Sveriges miljömål, Begränsad klimatpåverkan; Sveriges miljömål, Ett rikt odlingslandskap; Sveriges miljömål, Frisk luft; Sveriges miljömål, Ett rikt växt- och djurliv; Sveriges miljömål, Giftfri miljö; Sveriges miljömål, God bebyggd miljö; Sveriges miljömål, Grundvatten av god kvalitet; Sveriges miljömål, Grundvatten av god kvalitet; Sveriges miljömål, Hav i balans samt levande kust och skärgård; Sveriges miljömål, Levande sjöar och vattendrag; Sveriges miljömål, Ingen övergödning; Sveriges miljömål, Myllrande våtmarker; Sveriges miljömål, Levande skogar; Sveriges miljömål, Skyddande ozonskikt; Sveriges miljömål, Storslagen fjällmiljö; Sveriges miljömål, Säker strålmiljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1514ISBN: 978-91-620-6469-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1514DiVA, id: diva2:739119
2014-08-202014-08-202015-08-06bibliografisk kontrollert