Denna rapport analyserar hur konsekvensanalyser bör göras när enskilda, konkreta åtgärder

har effekter på flera miljömål samtidigt. Teoretiskt och med hjälp av ett exempel

visar rapporten att värdet av åtgärdernas samtliga effekter så långt möjligt bör beaktas i

samhällsekonomiska kalkyler.

Värdet av åtgärdernas effekter på respektive miljömål beror på beslutssituationen. I en

situation med redan beslutade och kvantifierade miljömål så handlar beslutssituationen

om vilka åtgärder som bör användas, och inte om hur stora utsläpp eller annan miljöpåverkan

det skall bli. Om man i den beslutssituationen avstår från att använda en viss

åtgärd så måste i stället andra åtgärder användas för att uppnå målet. Detta innebär att

värdet av en åtgärds miljöpåverkan bör beräknas utifrån den kostnadsbesparing som kan

göras genom att andra åtgärder kan undvikas.

I rapporten visas på vikten av att beakta samtliga miljömål och åtgärder när man beräknar

den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder. En övergripande analys

och beräkning av en kostnadseffektiv kombination av åtgärder för att uppnå flera miljömål

kräver både att miljömålen är kvantifierade och kunskap om de aktuella åtgärdernas

fullständiga effektprofil. För närvarande är kunskapen om olika åtgärders effektprofil

mycket begränsad. En slutsats i rapporten är att sådan kunskap är viktig.

I rapporten pekas också på problem med att använda miljömålen som underlag för att

beräkna värdet av enskilda åtgärders miljöeffekter. En sådan tolkning av miljömålen

innebär i praktiken att utsläppsminskningar upp till målsättningen har ett oändligt högt

värde samtidigt som utsläppsminskningar över den nivån helt saknar värde. Resultatet

av en övergripande kostnadsminimering kan också användas för att visa på de implicita

värderingar som miljömålen innebär, vilket i sin tur kan ligga till grund för att ompröva

eller klargöra miljömålet. Rapporten pekar också på att det i praktiken ofta är orimligt

att göra de ”ideala” övergripande kostnadsminimeringarna, och att det då kan finnas

utrymme för miljövärden härledda från exempelvis betalningsvillighetsstudier.