Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Ansvarlig organisasjon
2005 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten redovisar resultaten från 2004 års miljöövervakning av bekämpningsmedel. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne samt i två åar i Skåne. Från de fyra typområdena insamlades även vattenprover från ytligt grundvatten och från ett skogsområde i Skåne har nederbörd samlat in för analyser av bekämpningsmedelsrester. All provtagning skedde inom ramen för det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

Varje vattenprov har analyserats på 74-85 enskilda substanser och varje sedimentprov har analyserats på 52 enskilda substanser. Totalt har 99 substanser analyserats varav 14 bi- och nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 61 substanser registrerade för försäljning under 2004. Dessa utgjorde 83% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-, insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår även de tio växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 13.470 enskilda mätningar genomförts.

Nederbörden under säsongen 2004 låg nära den normala för Skåne, Halland och Östergötland. Området i Västergötland hade en nederbördsrik försommar men låg i övrigt också nära den normala nederbörden.

Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

• I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 41 aktiva substanser och 5 nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen, vilket är något fler än år 2003. Alla prover innehöll minst fyra substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans (isoproturon) var 5,0

μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i bäckarna varierade mellan 0,02 och 5,8 μg/l.

• I de två skånska åarna återfanns 30 aktiva substanser och 3 nedbrytningsprodukter. Högsta koncentrationen av en enskild substans var 7,0

μg/l (metamitron). I åarna hittades 8-27 substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån. Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

• De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1

μg/l var bentazon och glyfosat. Bentazon påvisades i 106 av 107 ytvattenprover och glyfosat i 93 av 107 prover.

• Under 2004 överskred tretton bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska riktvärden för ytvatten som Kemikalieinspektionen tagit fram för att skydda akvatisk miljö. Tidigare två år (2002 och 2003) var det fjorton respektive nio substanser som påträffades i halter över riktvärdet. Isoproturon var den substans som överskred riktvärdet flest gånger och i flertalet av de undersökta vattendragen.

6

• Inga bekämpningsmedel påträffades i grundvattenprover från Östergötland och Halland. I Västergötland påvisades två substanser i grundvatten från en lokal vid provtagning i november. Högst halt uppmättes av ogräsmedlet kvinmerak (0,32

μg/l). I Skåne återfanns flera substanser i grundvattenprov från den ena lokalen i augusti och november, de flesta som spårvärden. Bland annat påträffades låga halter av de sedan länge förbjudna substanserna atrazin och lindan. I vatten från den andra grundvattenlokalen i Skåne återfanns rester av bekämpningsmedel i ett prov från det grunda röret i november, med högst halt av glyfosat (0,18 μg/l) och metamitron (0,1 μg/l).

• I sedimentprover som togs från bäckar och åar i början av september återfanns spår av 12 bekämpningsmedel samt en nedbrytningsprodukt, med högst halt och flest fynd av glyfosat. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och används bl.a. under sommaren för att bryta träda.

• I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns totalt 31 bekämpningsmedel och 3 bi- och nedbrytningsprodukter. För nio av bekämpningsmedlen har användningen upphört i Sverige men åtta av dem används fortfarande på kontinenten (bl.a. 2,4-D, atrazin och terbutylazin). Högst halt uppmättes av svampmedlet fenpropimorf (0,08 μg/l). Överlag förekom flest substanser och högst halter i regnvatten under maj och i början av juni.

• Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,05% och 0,20%. För enskilda substanser varierade transportförlusten mellan noll och 0,67%. Högst transportförlust beräknades för kvinmerak, rimsulfuron och bentazon. Höga procentuella förluster kan antingen bero på att substansen är läckagebenägen i sig eller på att det förekommit någon form av punktutsläpp av just den substansen i området. Låga procentförluster å andra sidan tyder på att substansen har låg läckagebenägenhet (men påverkas också av hur omfattande användning substansen har i området).

• Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2004 låg medelhalten på samma, förhållandevis låga, nivå som under de senaste åren.

 

sted, utgiver, år, opplag, sider
2005. , s. 96
Serie
Ekohydrologi, ISSN 0347-9307 ; 87
HSV kategori
Forskningsprogram
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Miljöövervakningens programområden, Luft; Miljöövervakningens programområden, Jordbruksmark; Luft, Pesticider i luft och nederbörd; Sveriges miljömål, Frisk luft; Sveriges miljömål, Giftfri miljö; Sveriges miljömål, Levande sjöar och vattendrag; Jordbruksmark, Pesticider
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-935OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-935DiVA, id: diva2:716446
Tilgjengelig fra: 2014-05-09 Laget: 2014-05-09 Sist oppdatert: 2014-11-12bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1321 kB)103 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1321 kBChecksum SHA-512
bef3320d5e1b607c8c6b6e03fbb6bcdaa98878c548137e0dd29dff191410f20b5f5670bdbd1a88fde475507021e386ed0107f61879d28ce0a1c091dd102a1e88
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 107 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 99 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf