Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så atteventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepadeinventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2005/2006 ochsommaren 2006. Det är nu den 31:e vintersäsongen och den 32:a sommarsäsongen som redovisassedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarterpresenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt, för projektets stora värde liggeristället i de långsiktiga trenderna, som ger en god bild av populationsutvecklingen de senaste drygttrettio åren, inte minst för de talrikaste arterna.I år ger vi för första gången data från standardrutterna en starkare profil genom att lägga intrenderna från sommarpunktrutter och standardrutter i samma figurer. Standardrutterna startades föratt komma ifrån en del svagheter med punktruttsmetoden och därmed bättre spegla fågelpopulationstrendernai Sverige. Det finns nu nio goda år av parallella data från de två projekten ochjämförelsen är spännande. För en del arter är trenderna i stort sett identiska, för andra är skillnadenstor och oftast då så att det verkar gå bättre enligt standardruttsdata än enligt punktruttsdata. Häråterstår mycket spännande analysarbete, där data kopplas bättre till region och habitat.Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarnafungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi harberäknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2006 ökade jordbruksfågelindikatorn, skogsfågelindikatornsjönk i värde, medan indikatorn för övriga vanliga fåglar låg kvar på samma nivå.På hemmaplan i Sverige är arbetet i full gång med att använda fågeldata från standardrutternasom indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs och under våren kommer dessaindikatorer att läggas ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu). De blir, tillsammans med dataför flodpärlsmusslan, de första biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.Då kommer de tretåiga hackspettar, stenskvättor, sånglärkor, talltitor och andra fåglar som räknaspå standardrutterna indikera hur väl Sverige och dess olika regioner lever upp till målen om, tillexempel, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och en Storslagen fjällmiljö.Fler länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten attstärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2006 var 12 län anslutna,nämligen AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X, Y och Z län. Under 2007 ansluter S och U län.Under 2006 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på punktruttsdata om desvenska jordbruksfåglarnas minskning. Uppsatserna ingick i Johan Wretenbergs doktorsavhandling,vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Du kan läsa mer i nummer 2/2007 av Vår Fågelvärld.Värdet av det arbete som landets nästan 500 inventerare utför ökar ständigt, inte minst genomden status som fågeldata får genom de europeiska och svenska indikatorerna för biodiversitet.Därtill kommer det spännande i att för det egna intressets skull följa de svenska fåglarnasantalsförändringar. Det är vår förhoppning att detta har gjort inventeringsmödan värd för alladeltagare och att det sporrar till fortsatt inventerande och engagemang från fler personer.