I denna del av handlingsprogrammet för naturvård redovisas och beskrivs de naturområden i länet som från naturvårdssynpunkt bedömts som värdefullast. Urval, beskrivning och klassifitering grundar sig främst på de översiktliiga naturinventeringar som utförts i länet. Sammanställningarna av dessa inventeringar, som också finns att tillgå på länsstyrelsens planeringsavdelning, har tidigare gjorts av S-I Svantesson ,geologi, A Andersson och R Jacobson botanik, S Högström ornitologi, samt Landskapslaget AB landskapsbild och rörligt friluftsliv. Beträffande metodiken vid inventeringarnas framtagande hänvisas till respektive inventering.
Bedömningen i inventeringarna av de olika områdenas naturvärde har lett fram till en tregradig klassning, som i stort motsvarar riksintresse, länsintresse och lokalt intresse. Klassningen av landskapsbilden skiljer sig i detta avseende genom att vara tvågradig, vilket har angetts motsvara riksintresse och lokalt intresse.
Vid framtagandet av kartan över objekten, (= de värdefullaste na turområdena), har de olika inventeringskartorna lagts på varandra varvid olika överlappningsbilder framkommit. Dessa har sedan sammanbundits i respektive naturvärdesklass. Resultatet innebär således att ett objekt som i något avseende är av riksintresse markerats med klass I. Ett objekt vars högsta naturvärde är av regionalt eller lokalt intresse har i motsvarande fall erhållit klass II respektive klass III. Varje objekt av riks- eller regionalt intresse har avgränsats med heldragen linje medan de lokala objekten avgränsats med streckad linje. I koderna för de förstnämnda objektgrupperna framgår socknen samt objektnumret. Under strecket i koden anges intresseaspekterna som ä geologi (G), botanik (B), ornitologi och övrig zoologi (0), landskapsbild (L) och rörligt friluftsliv (F). Det bör alltså observeras att bokstavskoden Z används för zoologiskt intressanta områden. Beträffande lokala objekt har endast intressekod angetts. Oftast har endast den areellt dominerande aspekten markerats, men på vissa större objekt har i tillämpliga fall flera aspekter angetts. Dessa har då placerats centralt i förhållande till respektive aspekts areella utbredning.
Beskrivningarna till de sålunda framagna objekten är många och har därför gjorts medvetet korta. Endast områden av klass l och II är beskrivna. Beskrivningar till de lokala objekten finns dock i regel i underliggande inventeringar.
Objektsbeskrivningarna utgörs i princip av korta sammanfattningar av de beskrivningar som finns i de översiktliga naturinventeringarna geologi, botanik, ornitologi, landskapsbild och rörligt friluftsliv, som redan nämnts. Vid beskrivningen av respektive objekt har en strävan varit att följa en disposition som följer denna ordning. Efter några inledande ord för att om möjligt karaktärisera området, följer därför oftast beskrivning av områdets geologi, botanik o s v. Tyngdpunkten skall dock ligga på det i områdets natur som är särskilt intressant och som motiverat att området tagits med.
Texten förutsätts läsas tillsammans med kartan från vilken kan utläsas topografi, bebyggelse, vägar, skog och öppen mark. I delen "Allmän naturbeskrivning''. görs en samlad genomgång av länets natur. Det har därför i allmänhet ansetts onöigt att belasta tex ten i objektbeskrivningarna med de representattva dragen i naturens lokala utformning, eftersom det skulle kräva en stor textvolym av ringa upplysningsvärde och dessutom ställa läsaren inför problemet att aygöra vad i texten som motiverar att området taagits med.
Slutligen kan nämnas att Gotska Sandöns nationalpark samt alla naturreservat och djurskyddsområden har egna, kortfattade beskrivningar.
Visby, 1983. , s. 176