Gotlands kommun har i en skrivelse den 13/12 1984 anhållit hos Stockholms tingsrätt, Vattendomstolen, om tillstånd att som en lösning av Visbys vattenbehov höja den nuvarande däm­ ningsgränsen från 45,1 till 45,5 m ö.h. I skrivelsen fram­ hålls bl a att markområdenena kring sjön kommer att påv r­ kas, eftersom höjningen leder till en vattennivå som tidiga­ re inte observerats, medförande ändrade livsbetingelser för växter och djur.

Hur en genomförd höjning kan väntas påverka floran visas ge­nom en översiktlig botanisk inventering som utförts sommaren 1984 och överlämnats till länsstyrelsen i Gotlands län 21/2 1985. Hur fågellivet kan tänkas påverkas är inte utrett. På begäran av länsstyrelsen 25/2 1985 har jag här sammanställt ornitologiska uppgifter från Tingstäde träsk.

De källor som jag använt är dels tryckta, främst Nils Norehns vetenskapliga avhandling om Gotlands vertebrater (ryggrads­ djur) (Norehn 1959), dels en stor mängd opublicerade upp­ gifter, som välvilligt ställts till mitt förfogande av bl a Gösta Håkansson (huvudsakligen från åren 1935-1956), Tommie Jacobsson (1962-1967), Lars-Åke Pettersson (1967-1982), Jör­gen Petersson (1975-1983). Jag har dessutom använt många eg­na anteckningar (1957-1976).

De opublicerade uppgifterna omfattar närmare 200 exkursio­ner från de senaste 50 åren (1935-1984), således i genom­snitt 4 exkursioner/år. Vid varje besök har i genomsnitt 4-5 arter antecknats, vilket är en mindre del av det verk­liga antalet. De vanliga arterna antecknas som regel inte, vilket man får hålla i minnet när resultatet av fågelsamman­ ställningen (artlistan, bilaga 1) skall utvärderas.

Någon komplett fågelinventering har aldrig genomförts i Tingstäde tr sk. Däremot har boräkning utförts för sällsynta fåglar som dvärgmås, skräntärna, småtärna. Vid ett par till­fällen har länsinventeringar utförts för knölsvan och skratt­mås och då har dessa arter inventerats också i Tingstäde träsk (Wiss 1963, 1978, Fredriksson & Högström 1981). Sällsynta arter som förekommer i få par och är lätta att konstatera, som brun kärrhök, fiskgjuse, rördrom, svarttärna har i stora drag kun­nat följas under årens lopp. Vid några tillfällen har jag ge­nom en enkel form av revirkartering (antalet varnande fåglar när ungarna har kläckts) skaffat mig en uppfattning om vadar­nas frekvens i det för dessa arter lämpligaste området (strän­derna på sjöns östra sida).

De fågelgrupper som är mest bristfälligt kartlagda är sim- och dykänder, skrakar, sothöns och sumphöns i sjön och tättingarna i strandskogarna. Att leta efter bon och ungar i de vidsträck­ta vassarna är ej praktiskt genomförbart. En god bild av anta­let par änder kan man få genom parräkning av häckande par för många av dessa arter, liksom man kan få av tättingarna i strand­skogen genom revirkartering, allt i enlighet med rekommendatio­nerna av Statens naturvårdsverk (1978) enligt metoderna BIN F 11 (parräkning) och F 13 (revirkartering). Några sådana in­venteringar har dock inte utförts i Tingstäde träsk.