Genom Nationell plastsamordning ansvarar Naturvårdsverket som drivande part,i samverkan med en rad andra aktörer, för arbetet med en hållbar plastanvändningi Sverige. I detta ingår att identifiera och fylla prioriterade kunskapsluckor som inuläget hindrar oss från att nå dit. Syftet med forskningsagendan är att bidra medunderlag för en behovsstyrd prioritering av forsknings- och innovationsinsatser,som underlättar framtagandet av åtgärder, policyarbete och lagstiftning i syfte attminska potentiella risker med och utsläpp av mikroplast.

Inledningsvis beskrivs behov av kunskap på en övergripande nivå, därefterspecifikt för redan kartlagt viktiga källor till mikroplaster. Baserat på Naturvårdsverketsfärdplan för en hållbar plastanvändning anses följande hinder på ettbetydande sätt bromsa arbetet med att minska läckage av mikroplast till miljönoch är således fokus för denna agenda:

• Svårigheter att bedöma hälso- och miljörisker med mikroplastutsläpp.
• Svårigheter att bedöma kostnadseffektivitet för åtgärder.
• Brist på harmoniserade och standardiserade mät- och analysmetoder.
• Avsaknad av lösningar för att minska läckage av mikroplast från vissa flöden.

Insatser som lyfts i agendan har prioriterats utifrån följande kriterier:

• Potential att skapa förbättrade förutsättningar för kostnadseffektiva ochverkningsfulla styrmedel och åtgärder för att förhindra eller minska utsläppav mikroplaster. Vid bedömningen beaktas storleken på det mikroplastflödesom adresseras.
• Insatser som ökar kunskap om att förebygga och minska risker med mikroplastför människors hälsa och i miljön.
• Hur väl insatsen är i linje med EU kommissionens nollföroreningshierarki,som anges i EU:s Handlingsplan för nollförorening.
• Potential att ytterligare bidra till Sveriges miljömål och Agenda 2030 genomatt också möta andra miljöutmaningar t.ex. en hållbar dagvattenhanteringoch minskad exponering för farliga ämnen.