In the EU, there are ongoing efforts that aim to reduce the presence of microplastic release to the environment. In addition to the proposed restriction under REACH of intentionally added microplastics in products, the strategy also includes measures directed towards the unintentional release of microplastics. In a public consultation, the European Commission included questions related to geotextiles and their release of microplastics. In order to map the situation in Sweden and improve knowledge on geotextiles, the Swedish Environmental protection Agency (Swedish EPA) has commissioned Ramboll to provide this information, to assess geotextiles as a source of microplastics in Sweden and to suggest further studies. The information will also provide input to the ongoing governmental assignment the Swedish EPA has on mapping and monitoring plastic flows towards the transition to a circular economy.Geotextiles are synthetic or natural polymeric textile materials used in contact with soil and/or other materials in geotechnical and civil engineering applications. Its use in Europe began in the 1950’s but accelerated during the 1980’s and -90’s. In Sweden, the use of geotextiles was approximately 14900 tonnes in 2021 and its major use was for separation and filtration applications. A vast majority (>95%) of the geotextiles used are made of nonwoven polypropylene (PP). Geotextiles are classified as construction products and fall under Regulation (EU) No 305/2011. To be placed on the EU market, geotextiles must conform with technical criteria, including durability requirements, in harmonised standards and be CE labelled. Since the service life of geotextiles in many applications is expected to be 100 years, not much of the geotextiles used to date have been recovered or treated as waste and very little experience of this therefore exists. Used geotextiles are sorted as either plastic waste or in fractions for combustible waste. Recycled content in geotextile manufacturing is very limited, partly due to limitations of use laid down in the harmonised standards.There is not much research on geotextiles and their release of microplastics. A previous estimation of global geotextile release of microplastics appears to have used flawed assumptions and exaggerates the release. It is known that geotextiles are exposed to several environmental factors that all can contribute to their degradation, of these, exposure to UV-light is arguably the most important. In this study, two cases are identified that could potentially lead to microplastic release. Hydraulic applications, where geotextiles are in contact with water and exposed to several degradation factors, is a higher risk application. The other identified risk is the use of geotextiles for soil applications that are not installed according to manufacturer’s instructions and left exposed to UV and other degradation factors.In this report, it is estimated that geotextiles currently release 2-32 tonnes of microplastics per year in Sweden. The estimation is based on several assumptions regarding release of microplastics due to lack of information. As a comparison, this is similar to other sources of unintentionally released microplastics such as fishing gear (4–46 tonnes/year) or industrial laundry (2–115 tonnes/year). The estimation also shows that the accumulation and ageing of geotextiles may cause this to become a major source of microplastics in the future. In the worst-case scenario, approximately up to 800 tonnes per year would be released by 2050 and in 100 years from now, the amount would be closer to 21 000 tonnes. The calculation includes several limitations and uncertainties and should be seen as an indication until further research is performed.Ramboll proposes to advance the understanding of microplastics release from geotextiles by performing actual measurements, such as leaching tests and to investigate whether also new unused geotextiles release fibres. It is equally important to develop an understanding of the relationship between degradation and microplastics, i.e., what kind of degradation (measured by e.g., strength retention tests) is required to cause microplastics emissions and at what rate.

Inom EU pågår det ett arbete för att minska utsläppen av mikroplaster till miljön. Förutom en föreslagen begränsning inom REACH av avsiktligt tillsatta mikroplaster i produkter så omfattar strategin även åtgärder som är inriktade på oavsiktlig spridning av mikroplaster. I ett offentligt samråd inkluderade Europeiska kommissionen frågor om geotextilier och dess bidrag till utsläpp av mikroplaster. För att kartlägga situationen i Sverige och förbättra kunskapsläget om geotextilier har Naturvårdsverket givit Ramboll i uppdrag att sammanställa denna information, bedöma geotextilier som källa till mikroplast i relation till andra kända källor i Sverige samt föreslå ytterligare studier för att täppa till identifierade kunskapsluckor.Informationen som tas fram i uppdraget ska också användas av Naturvårdsverket i regeringsuppdraget ”Rätt plast på rätt plats”. I regeringsuppdraget ingår bland annat att kartlägga plastflöden och hur dessa kan följas i en cirkulär ekonomi samt att undersöka vilka plaster som lämpar sig för olika typer av användningar.

Om geotextilGeotextil omfattar syntetiska eller naturliga polymera textilmaterial som används i kontakt med jord och/eller andra material i geotekniska och civiltekniska tillämpningar. Geotextilier är plana, genomsläppliga och kan vara vävda, nonwowen eller stickade. Geotextil tillhör geosynteter, vilket är en term som beskriver produkter med minst en komponent som är tillverkad av en syntetisk eller naturlig polymer i form av ett ark, en remsa eller en tredimensionell struktur och som används i kontakt med jord och/eller andra material. Det finns också geotextil-relaterade produkter som är plana, genomsläppliga, polymera (syntetiska eller naturliga) material som används i samma tillämpningar men som inte motsvarar definitionen av geotextil då de inte är vävda, nålfiltade eller stickade. Det här gäller t.ex. geonät, geomattor och geoceller.

Geotextiler används för fyra huvudsakliga syften;

• Dränering: samlar upp och avlägsnar regnvatten eller överflödigt vatten i marken.
• Separering: förhindrar blandning av jordarter eller material med olika egenskaper.
• Filtrering: låter vatten passera igenom samtidigt som partiklar hålls kvar.
• Förstärkning: förstärkning och stabilisering av jordområden.

Det i särklass största användningsområdet för geotextil i Sverige är separering och filtrering som utgör mer än 99% av all användning. På samma sätt domineras användandet av nonwoven produkter tillverkade av polypropen (PP). Endast några få procent av den geotextil som används utgörs av andra polymerer och då främst polyetentereftalat (PET), polyeten (PE) samt polyamid (PA). I Tabell 1 sammanfattas data över polymerernas fördelning.